Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 2509
Almqvist hade varit med och stiftat Jönköpings
traktatsällskap men af vissa betänklig-heter gått ur styrelsen för detta
sällskap. Han hade under tiden både i sina predikningar och en
utgifven skrift bekämpat både Rosenius och Hedberg såsom
villfarande. Hufvudsakligen var det deras framställning af läran
om rättfärdiggörelsen, som han trodde ej vara bibelenlig. Han
var därför rädd för denna nya lära.
Både Almqvist och Ahnfelt åtnjöto ett stort förtroende bland
dem, som trodde på Herren. Ahnfelt var mera en folkets man,
ty han hade varit mera i umgängelse med folket i allmänhet.
Almqvist hade mera förtroende bland dem, som stodo något
högre. Han var en ärlig, uppriktig och kraftig man, som
icke ville eller kunde antaga någonting utan att förut hafva
blifvit öfvertygad om, att det var i öfverensstämmelse med
Guds ord.
Denna strid blef en orsak till många ledsamheter. Största
delen af dem, som voro närvarande, kunde ej fatta stridens
verkliga innebörd. Det blef en allvarlig fråga, hvad man skulle
tro, och hvilken af dessa två hade rätt. Somliga trodde, att
Ahnfelt hade rätt, och däröfver voro de glada, ty de hade fått
klart för sig, att världen var rättfärdig i Kristus, och att detta
var evangelii hemlighet. Nu hade denna hemlighet blifvit klar
för dem, och däröfver gladdes de. Andra åter voro öfvertygade,
att Almqvist hade rätt, ty det stod klart för dem, att världen
var stadd i sina synder, och att hon icke var rättfärdig utan
blefve rättfärdig först då, när hon kom till Jesus och trodde på
honom. Många troende, som lefvat i kärlek och frid’ med
hvarandra, började nu strida om den rena läran. Och detta blef till
stor skada för Guds sak och den broderliga sammanlefnaden.
Några skrefvo till Rosenius och frågade honom, om det
vore sanning, att världen var rättfärdig i Kristus, eller om hon
vore i sina synder. Han svarade i ett öppet bref i Pietisten, att
så väl det ena som det andra vore en sanning, både att världen
var rättfärdig i Kristus, och att hon var i sina synder. Han
medg-af, att något sådant uttryck som det, att världen är
rättfärdig i Kristus, icke förekommer i den heliga skrift, och han
anförde exempel på huru illa det vore, om ett sådant uttryck
begagnades ovarsamt utan god förklaring. Han uppmanade alla
Elimän. Den inre missionens historia i(3q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
