Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SMALAND.
2629
Vid denna tid spridde sig underrättelsen, att O. Ahnfelt skulle
predika på ett ställe i Bleking nära den småländska gränsen.
Trots de rykten om irrlärighet, som voro i omlopp om Ahnfelt,
reste ett mycket stort antal af de troende i Söderåkra dit för
att höra honom, och från den stunden blef det för många bland
dem fullt klart, hvilken ställning de såsom Kristi lärjungar borde
intaga i fråga om nattvardsfirande och församlingslif. Ahnfelt var
vid den tiden föreståndare för friförsamlingen i Karlshamn och
hade af pastor Lammers i Norge genom bön och händers
på-läggning blifvit afskild för denna tjänst. Ahnfelt kom nu till
Söderåkra och predikade där. Under hans ledning slöto sig
åtskilliga af de troende tillsamman och bildade pingstdagen år 1860
en friförsamling. Till föreståndare för denna församling valdes
G. Strömgren i Söderåkra, hvilken af Ahnfelt genom bön och
händers påläggning afskildes för detta kall.
Kyrkoherde Lundgrens superi trädde alltmera bjärt i dagen
och väckte stor förargelse, helst som han därjämte gjorde sig
skyldig till flera ämbetsfel. Åtskilliga af de bönder, som ifrat
för hans val, blefvo häröfver förtretade och infunno sig hos
kyrkoherden för att varna honom. Men han förstod att skickligt vända
deras missnöje ifrån sig och på de frikyrkliga vännerna. Det
vore svårt för honom, sade han, att vid barndop, bröllop,
be-grafningar och andra bjudningar neka att dricka ett glas, ty det
kunde då synas, som om han försmådde den vänlighet, som
visades honom. Emellertid skulle de ej behöfva hysa bekymmer
för honom. Men det funnes ett annat bekymmer, som borde
ligga både honom och dem om hjärtat. Det hade nämligen,
såsom de själfva visste, inkommit villfarande lära i församlingen,
och, om den oförhindradt finge utbreda sig, skulle hela
församlingen blifva förvillad. För att motverka detta onda hade han
tänkt att hålla särskilda predikningar först i kyrkan och sedan i
skolhusen för att vederlägga villfarelsen. Bönderna tyckte detta
vara bra, funno sin kyrkoherdes nit berömvärdt och ursäktade
hans fel. Han började nu i offentliga predikningar angripa den
förmenta villfarelsen och upphetsade därigenom folket ända till
våldsgärningar emot de troende, om hvilka han sade, att de
förkastade bättringen, hade utgått ur kyrkan, drucko sig druckna
vid sina nattvardsgångar och förbjödo läsningen af de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
