Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Z7S8
NITTIONDEANDRA KAPITLET.
vandra i tron och se honom icke, tills han behagar gifva mig
lof eller andra order.»
Nilsson var mycket nitisk i att sprida goda religiösa böcker
och tidskrifter samt att tillkalla lekmannapredikanter för att hålla
föredrag på de ställen inom socknen, som öppnades för sådana.
Bland andra ordets tjänare, som under den första tiden besökte
Brunnby och predikade där, voro äfven O. Ahnfelt och C.
Möllersvärd. Den förstnämnde predikade där första gången den 14
febr. 1860. Det hade icke lyckats Nilsson att vid detta tillfälle
anskaffa någon annan lokal för sammankomsten än tvenne rum
i en bondgård, där ungdomen natten förut varit samlad till dans.
Inför en tätt packad människomassa i de af kall och fuktig luft
fyllda rummen höll Ahnfelt nu en gripande predikan öfver
liknelsen om den förlorade sonen i Luk. 15 kap.
Vid samma tid började äfven baptistiska läromeningar
utbredas inom socknen. Nilsson ägde dock härvid nog insikt och
fördragsamhet, så att han icke intalade evangelii vänner att
stänga sina hus för sådana, som visade sig verka opartiskt och
med det enda syftet att utbreda Kristi evangelium och vinna
själar för Herren. Däremot beklagade han och drog sig undan
sådana, som arbetade i den afsikten att vinna anhängare för egna
meningar och det baptistiska samfundet.
Vittnesbördet om Herren och hans nåd, framburet af
predikande lekmän, i förening med de mindre böne- och
uppbyggelsemöten, som höllos, blef icke utan frukt. Rörande denna sak
säger Nilsson i ett bref af år 1866: »Genom Wahlstedt har
mycken ädel säd blifvit utsådd. Större rop efter att få höra
ordet har jag aldrig hört. Hyddor och gårdar öppnas för
sammankomster. Mera och allmännare gny, rop och suckan har
jag icke heller hört. Wahlstedt har predikat, så att af dem,
som varit hans åhörare, somliga hafva häpnat, andra gråtit och
en del fröjdat sig. Måtte nu sädens Herre så välsigna sin säd,
att han må få en rik skörd från våra bygder.»
Då de troende samlades till bön och bibelsamtal, var
Nilsson vanligtvis den, som fick öppna och leda sammankomsten,
hvarjämte han genom läsning af goda böcker, samtal m. m.
tjänade den inom socknen vid denna tid stiftade syföreningen.
För Västra Skånes missionsförening, som under den första tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
