Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2800 NITTIONDEANDRA KAPITLET.
heten utvecklades med stora steg. Ar 1878 inflyttade
söndagsskolan i den rymliga missionssalen vid Gasverkstorget. Tilloppet
af barn blef så stort, att de fördelades på två skolor, en på f. m.
och en på e. m. med hvar sin föreståndare, Rusell och ingeniör
R. F. Berg. Ar 1885 flyttades Bergs skola till en
goodtemplar-sal i Rörsjöstaden och år 1887 till Betelkyrkan.
Utom denna söndagsskola finnas 6 andra i staden, nämligen
Ev. lutherska missionssällskapets, gamla Ev. lutherska
missionsföreningens, baptisternas, metodisternas, Emanuelsförsamlingens
och K. F. U. K:s. Alla skolorna ha tillsamman ett barnantal af
öfver 3,000 med 209 lärare.
Till de kristliga samfund, hvars tillkomst och utveckling
ofvan omtalats, räknas nu omkring 1,200 medlemmar, och
därjämte finnas i Malmö vid pass 450 medlemmar uti metodist- och
baptistförsamlingarna. Under endast ett halft sekel har Guds
nåd fått utföra detta verk, ty, om ock några fromma själar funnos
undangömda och af Herren allena kända under den föregående
tiden, var nog bådaderas antal litet och deras andelif mindre
medvetet samt sällan framträdande i fruktbärande bekännelse.
Men Guds nåd har ej varit fruktbärande ensamt för att vinna
själar; den har äfven verkat såsom ett ljus i samhället. Vid
verksamhetens begynnelse måste man ofta med fara för lif och
lem samlas till de andliga mötena, och dessa afbrötos ofta af
larmande skaror. Folket hade de vidunderligaste uppfattningar
om verksamhetens ändamål, och lefvande kristendom var för dem
ett främmande begrepp. Flertalet ansåg läsarne såsom kyrkans
och kristendomens fiender. Nu däremot finnes på djupet uti
nästan hvarje hjärta en mer eller mindre medveten känsla af,
att läsarne äro de, som verkligen hafva en religion, och de kallas
ofta kristna just af dem, som mest förakta dem. Kristna eller
icke kristna är nu det afgörande. Hatet och kanske ännu mera
föraktet är därmed icke mindre än förr, men ställningen är klarare
och yttre våld och hotelser sällsynta. Läser man
missionsföreningarnas protokoll, finner man äfven, att ordets sanningar fått
fostra de troende. Herren Jesu ord om barnen var till en början
så förbisedt, att ett formligt beslut fanns, det barnen ej fingo
tillträde till mötena, och det dröjde en lång tid, innan föreningen
började visa något intresse för söndagsskolorna, som höllos af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
