Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SKÅNE. 2809
hustru och barn, som stodo vid hans sjuksäng, voro dessa: »Se,
Jesus kommer! nu kommer han!» hvarefter han afsomnade i frid.
Om sitt första verksamhetsår inom sällskapets
verkningskrets skrifver Ekström: »Utom besöken i staden och dess
närmaste område har jag besökt följande platser — — — — har
härtill användt 331 dagar och spridt böcker för tillsamman 598
kronor, däraf 39 biblar, 31 postilior af Retzius, Luther, Rosenius
och Waldenström, därtill sångböcker och utdelat 1,100 enkla
blad. Och har jag genom den nåd, Gud gifvit mig, och de
tillfällen, han beredt mig, samtalat med människorna och bedit med
många. Flera hafva lämnat sig åt Gud och blifvit frälsta. Lofvad
vare Gud, vår Gud, evinnerligen!»
*
P. E. P. Dal qvist.
Per Erik Persson Dalqvist föddes den 7 jan. 1851 i
Folkerna socken af Stora Kopparbergs län. Barndomsåren
tillbragte han i ett godt och lyckligt föräldrahem, där åtminstone
om söndagarna något stycke i bibeln jämte en predikan ur
Nohr-borgs postilla lästes och psalmer ur svenska psalmboken sjöngos.
Detta hade ett godt inflytande på den unge Erik, och han
manades ofta till bön i ensamheten, då synd bekändes och bön om
frälsning uppsändes till Gud. Någon förvissning om frälsning
vanns dock icke ännu. Ären tillbragtes fortfarande i hemmet,
där då och då någon missionär, såsom C. J. Carlsson, och
kolportörer talade Guds ord, ditkallade af husmodern, som fruktade Gud.
Vid 21 års ålder gick Dalqvist för att störa en liten
söndagsskola, som hölls af en troende småskollärarinna i hans hem. Väl
inkommen i rummet mötte lärarinnan honom och utropade:
»Gode Gud, hjälp Erik, ty nu går det till det yttersta!» Dessa
ord gjorde ett så djupt intryck i hans själ, att han måste gå ut
ur skolrummet och bedja Gud förlåta honom denna och alla
andra synder, som nu likt en störtflod rusade fram för hans själs
ögon. Efter några dagars själsnöd blef ställningen förtviflad,
och ur djupet af hjärtat ropade han: »Gud, fräls mig, om det
är möjligt, eljest förgås jag!» Då ljödo orden milda och klara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0833.html
