- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2861

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sundsvall, som sedermera blef medelpunkten för baptisternas
verksamhet i hela Norrland.

År 1856 hade Evangeliska alliansen hållit det första
frireligiösa möte i hufvudstaden, hvarigenom isen bröts, så att trots
alla ännu gällande tvångslagar baptistförsamlingarna kunde 1857
hålla sin första konferens liksom Ev. fosterlandsstiftelsen sitt
första årsmöte. Glädjen var allmän, och vid konferensen beslöts
att börja samlandet af en kassa, »Baptistförsamlingarnas
gemensamma kassa», för inrättande af en skola för predikanter, dessas
utsändande, byggande af bönehus och skrifters utgifvande. Under
vintern 1857—1858 hölls en skola med N. P. Wahlstedt som
lärare och 4 predikanter utsändes.

Verksamheten på olika platser fortgick i landet med det
resultat, att baptisterna vid 1858 års slut räknade 3,487
medlemmar i Sverige.

År 1859 utbröt inom samfundet en svår villfarelsens storm;
det var syndfrihetsläran i dess första skede. En af högmodets ande
besjälad man (sid. 1359), som blifvit utesluten ur församlingen i
Sundsvall, ankom till Stockholm. Han vägrades inträde i
därvarande församling men förstod att genom samtal om syndfrihetsläran
innästla sig hos många af dess medlemmar. Samtidigt uppträdde
en af samfundets predikanter i Dalarne med samma lära. De
trodde sig hafva upptäckt ett nytt evangelium och lärde
syndfrihet i köttet. Alla med dem oliktänkande voro under lagen
och blefvo på det strängaste fördömda. I synnerhet i Dalarne
grep denna villfarelse omkring sig. Man sjöng och jublade öfver
den förmenta andliga friheten men lämnade intet rum för Guds
ande att varna, förmana och leda. Följden blef, att af
samfundets medlemsantal där, som vid 1858 års slut steg till 741,
återstodo efter sållningstiden vid 1861 års slut ej mer än 168
personer. I Stockholm förorsakade denna villolära stort afbräck i
verksamheten, som därigenom för ett och annat år förlamades.
Äfven till Norrköping, Uppsala, Örebro med flera platser spred
sig den andliga smittan och medförde stor skada.

Baptistförsamlingen i Stockholm höll först under några år
sina sammankomster i en vid Skärgårdsgatan förhyrd sal, men,
då denna lokal sedermera visade sig otillräcklig, trädde tanken
på ett eget kapell i förgrunden. Pastor A. Wiberg begaf sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0885.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free