Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Rune-Bokstäfuer, inskurna i växande träd, anmärkta
i Dalarne.
Då Lands-Domaren i Dalarne, Häradshöfdingen Albrecht Hansson, den 23 Sept. 1615
höll en häradssyn i en tvist emellan Rättviks socknemän, å ena, samt Mora och Orsa
sock-nemän, å andra sidan, angående rätter råskillnad emellan desse socknars skogsmark,
anmärktes vid det så kallade Draggå-röset, der Syne-Rätten hade sammanträde, en gammal
stamtorr fura, af mindre vanligt omfang, hvaruti flere bokstäfver funnos inskurna. Bemälde
Häradshöfding, hvilken fann desamma vara besynnerliga, och att de flesta mera liknade Runor
än tidens skrifit-bokstäfver, aftecknade dem då i sin medhafvande Dombok för nyssnämnde ar,
der de ännu äro åskådliga och alldeles sådana, som de här nedan blifvit, medelst stentryck
afbildade.
Oansedt Utg. icke kan förklara egenteliga ändamålet med denna inskrift, men insett, att
densamma utgöres dels af sådana runor, som af våra förfäder, eller de Gamle Nordboerne,
begagnades, och dels af så kallade Dal-runor, hvilka ännu, såsom bomärken, i de öfre
Dal-socknarne, understundom användas; samt att några bland dem derjemte äro sammansatte af
bäggedera slagen, har Utg. likväl ansett det icke vara utur vägen, att i afseende på dem
och deras särskilda betydelse, meddela några upplysningar, nämnligen:
N:o 1 är A, bland Dal-runorna. I de Gamles runskrifter uttrycktes denna bokstaf kalllad Ar,
ömsom med p, <\ och \.
— 2 är ett sammansatt E och R, eller tvärtom i de Dalska och hufvudstafven lika med de
Gamles R (Reder). Den förra eller E, fanns hos dem icke betecknad annorlunda än
som vocalen I, (Is.)
— 3 är ett sammansatt T, (Tyr) och A, eller tvärtom, hos de Gamle. Den förra skrefs
äfven (Tyr).
— 4 är åter R hos bägge.
— 5 är runan U (Ur) hos bägge. Dermed betecknades äfven consonanten W, bland de
Dalska.
— 6 är ett sammansatt T och Us eller tvärtom.
— 7 är L, (Lager) hos bägge.
— 8 är F, (Frej och Fe) hos bägge. Den uttryckte äfven FW och W hos de Gamle.
— 9 är sammansatt, och den ena mynden ett K (Kön) och G> samt den andra N (Nöd),
eller tvärtom hos de Gamle. Deremot är \>, bokstafven F bland de Dalska.
— 10 är A hos bägge, äfven Å.
— 11 är N hos bägge.
— 12 är l, (Is) bland de Dalska.
VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
