Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan Hermon och Anti-Libanon å ena sidan och Libanon
å den andra1. Äfven Kades vid Orontes, något söder om
det nuv. Höms, räknades till Amoriterlandet, och på
El-Amarna-tiden äga amoriterna dessutom en del af hafskusten
samt angripa därifrån Rib-Addi, fursten af Byblos. För att
nu förstå förhållandet mellan dessa tre (resp. fyra, om vi
räkna med Rib-Addi, Kanaans representant) partier eller
folk böra vi erinra oss några geografiska förhållanden. Från
Damaskus leda två farvägar till Syrien, dels efter
dalen-mellan Hermon och Anti-Libanon och vidare efter dalen,
mellan Libanon och Anti-Libanon, dels ökenvägen öster om
Anti-Libanon. Äfven från Hermons sydspets kommer man
på hvardera sidan om berget på dessa två vägar till
Syrien. Hermon och Anti-Libanon jämte dalen (Bikåca) hafva
därför ofta varit historiskt förenade med Syrien,
hvar-emot Fenicien jämte Libanon varit förbundna med
Väst-jordanlandet till ett helt (Kanaan). Hetiterna hafva kort
efter El-Amarna-brefvens tid trängt fram från norr och tagit
ifrån egyptierna större delen af Bikåca (Amoriterlandet),
men större delen af Fenicien fingo egyptierna behålla2. En
liknande gräns har skilt ptolemeernas och selevcidernas
områden före Antiokus III:s eröfring af Palestina3. Dåden
grekiska Esraboken omskrifver Abar-Nahara (den persiska
provinsen väster om Eufrat) med Coelesyrien och Fenicien,
så afses med Coelesyrien Nordsyrien och dess fortsättning
söderut i Bikaa (dalen) jämte. Anti-Libanon och Hermon,
men Fenicien nämnes för sig och betecknar den öfriga delen
af Abar-Nahara.
Namjavaza söker nu efter en af dessa vägar eller
kanske efter båda att drifva undan Itakama, som från norr
vill tränga ned till Damaskus och som i själfva verket
är ett förebud till hetiternas snart stundande eröfring af
dessa trakter. Det visar sig nämligen att Namjavaza vill
1 W. Max Muller, Asien und Europa nach ägyptischen Dänkmälern,.
sid. 213 ff.
* Max Muller, Asien und Europa, sid. 222 ff. Se vidare § 3.
8 Jfr G. Hölscher i Sieglin, Quellen und Forschungen zur alten Gesch.
und Geogr. Heft 5, 1903 sid. 7 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
