Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefver därpå. Då Abraham är stamfader för en helig säd,
så är det ock antagligt att berättelsen om hans hustru
Saraj som är ofruktsam och endast genom Jahves
skaparemakt får en säd, beror på föreställningen om Sari, som
icke föder.
Ett märkligt vittnesbörd om paradis-idéernas
fortfarande bestånd i Syrien ännu under århundradena närmast
omkring Jesu tid är en på jonisk grekiska under anslutning
till Herodotos’ språk och stil affattad skrift “ om den syriska
gudinnan" (rcspl Xoptac #söt>), hvilken skrift kommit in
bland Lukianos’ (Gelsus’ samtidas) verk. Författaren har
besökt tempel i Tyrus, Sidon, Byblos och på Libanon, hvilka
i ålder knappast gifva de egyptiska efter, men intet
tempel synes honom vara heligare än det som är beläget i
Hierapolis i Nordsyrien, något väster om Eufrat. Templet
låg på en höjd ungefär midt i staden och var enligt
beskrif-ning märkvärdigt likt Jerusalems tempel. Det stod på en
terrass, till hvilken trappor ledde upp samt var vändt mot
öster. Först kom man till en förhall, så till det främre
tempelrummet som var tillgängligt för alla, och innerst
fanns ett rum dit endast de som stodo gudarna närmast
fingo inträda. I detta inre rum stod jordgudinnans gyllene
bild buren af lejon; i sin ena hand bar hon en spira, i den
andra en slända; hufvudet var omgifvet af strålar och bar
ett torn och oin lif vet hade hon en gördel. Hon var
smyckad med ädelstenar från olika länder; märkvärdigast var
den glänsande sten som hon bar på hufvudet och som
under natten upplyste templet. Det var gudinnan Derketo
(Atargatis) som ock kallades med många andra namn;
författaren vill helst kalla henne Hera. Vid sidan af hennes
bild stod på oxar den likaledes gyllene bilden af hennes
gemål, som författaren kallar Zevs (Hadad). Mellan båda
befann sig bilden af en tredje gud som*enligt hvad Bsethgen
påvisat är densamme som Attes, hvilken författaren
annorstädes omtalar såsom den som enligt en legend skall hafva
byggdt templet och instiftat dess orgier; på hans hjässa
satt en dufva. Norr om templet voro pelargångar
(propy-léer) och bland dem stodo två särskildt. märkliga pelare,
Walb>s, J.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
