Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom det ingångna fredsfördraget blifvit egyptiska
undersåtar. Liksom egypterna ofta annars togo i sin sold just
sådana krigare mot hvilka de förut kämpat som fiender, så
använde de nu amoriter, så mycket mer som dessa lydde
under Egypten. Alldeles liksom på El-Amarna-tiden
Habiri-män användes i Egypten så har ock den 19:de dynastien
användt amoriter (lioru-män == koriter) i Egypten. Där
använde de samma list och slughet som bevittnas i
El-Amarna-brefven för att vinna inflytande, hvilket ådragit
dem egypternas hat såsom vi finna af den redan förut i
förbigående omnämnda märkvärdiga skrift från Ramses II:s
tid, hvilken fått namnet Papyrus Anastasi I. Yi måste.
något fästa oss vid innehållet i denna skrift, då den synes
ägnad att sprida ljus öfver både Israels och amoriternas läge
i Egypten under Ramses II:s tid efter fördraget.
Innan vi gå in på densamma böra vi betänka att med
fredsfördraget en vändning till det sämre i Israels ställning
i Egypten måste hafva ägt rum icke blott därigenom att
Israel blef afspärradt från förbindelse med moderlandet och
prisgifvet åt en Farao hvars sträfvan gick åt alldeles
motsatt håll mot dens, under hvilken Israel kom ned till
Egypten samt därigenom att dess fiender amoriterna nu kommit
till inflytande i Egypten, utan ock därigenom att fördraget
gaf Ramses II ledighet att ägna sig åt sina många
byggnader, till hvilka Israels arbetskraft begagnades. Man kan
ana hvad detta inneburit då Ramses II byggt mera än någon
annan egyptisk konung1 och de öfver 40 åren af hans
regering efter fördraget utfylldes med sådana företag. Äfven
om dessa arbeten talar Papyrus Anastasi I2.
Skriften, hvars författare (hans namn är förstörd t) säger
sig vara skrifvare och kunglig ämbetsman, har den litterära
formen af genomgående tilltal till den person om hvilken
1 Erman, Ägypten, sid. 78.
2 Öfversättning och kommentar af F. Chabas, Voyage d’un Egyptien
en Syrie, en Phpnicie, en Palestine, etc. 1866. Jämför H. Brugsoh, Examen
critiqne du livre de M. Chabas in ti tulo voyage dfnn Egyptien etc. 1867 och
Erman, Ägypten, sid. 508 ff. Till det för obs viktiga stället om
naaruna-trupper se K. Piehl i Zeitschr. fur ägyptische Sprache, Bd 28 sid. 2.:i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
