Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg och kom till Meribat Kades*1. Kades är enligt 2 Mos.
15 25 orten för lagstiftningen och rättskipningen; det kallas
Meribat-Kades, d. ä. domstället Kades2*. — 2 Mos. 15 25
afser ursprungligen Massa och Meriba såsom framgår af en
jämförelse med 5 Mos. 33 8, 4 Mos. 20 13, 24 m. fl. Där har
alltså, enligt uppgiften, en lagstiftning förekommit. Men
Jahve har icke kommit dit från Sinai, utan från Seir. I
5 Mos. 33 2 är Sinai ett tillägg med hänsyn. till
Sinai-Jahvisten; Jahve säges där annars komma från Seir. Likaså
kommer Jahve från Sier enligt det mosaiska tillägget till
Debora-sången Dom. 5 4. Äfven där tillägges af en ännu
senare hand Sinai; af texten är där uppenbart att ordet
kommit till efteråt. Att Jahve enligt 5 Mos. 33 2 kominit
från Seir är för öfrigt tydligt däraf att han säges hafva
gått upp (från öster) likt solen från berget till det i Kades
lägrade folket. Kades låg väster om Seirs berg3. I 4 Mos.
2016 framhålles att Kades är en stad på gränsen till
Edoms område. Denna källa, som låtit Israel tåga direkt
från hafvet till Kades, har alltså äfven låtit Jahve från
Seir, öster om Kades, meddela lagen för Israel medan det
var lägradt i Kades.
Seir-Jahvisten har genomgående betraktat Israels
historia från amoritisk synpunkt. För honom ligger Paradiset
öster om Eufrat4; därför sägas Israels fader hafva kommit
från “andra sidan“ floden, hvarför Israel också kallas för
hebreer. Hebré febré) är att betrakta som nomen gentile
af “‘Abar Nahara“ = “landet på andra sidan floden“ och
1 Efter en af Wellhausen förbättrad text, som har stor sannolikhet
för sig, då ingenting i den hebreiska konsonanttexten behöft ändras och
meningen synes blifva bättre än “myriader af helige“.
*2 Wellhausen, Gescli. Israels und Judas8, sid. 13 anm. 2. Jfr
Prole-gomena3 sid. 359.
8 Jfr Samas, solguden, som laggifvare och vidare Sefanja 3 5 och
Jes. 50 4.
4 Utan tvifvel har Seir-Jahvisten haft en urhistoria liksom Sinai-
Jahvisten, ty gent emot Elohismen gällde det för jahvisterna att framhålla
Jahve som Israels (Paradisets) Gud och att påvisa Israels historiska samman-
hang med Paradiset (jfr ofvan sid. 218). En del af 1 Mqs, 1—11 är säker-
ligen att hänföra till Seir-Jahvisten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
