- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VII, årgång 1868 /
369

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastelholm på Åland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Kastelholm på Åland.

iland var, då det tillhörde Sverige, det minsta
af dess landskaper, emedan dess areal endast
innehåller 11 qvadratmil. Till hemmantalet var
det icke fullt 1,000, och folkmängden torde
vid afträdandet ej kunna beräknas till mer än
ungefär 12 eller 13,000 menniskor. Dess klimat är,
i förhållande till polhöjden, lindrigt, emedan
det på alla sidor omgifvande hafvet bibehåller en
någorlunda jemn temperatur; jorden är fruktbar,
åkerbruket tillräckligt för folkets behof, fisket
lemnar betydligt öfverskott, skog och bete finnas i
ym-nighet, och sjelfva den lefvande prydnaden för
Nordens skogar, elgen, fanns här fordom i så stor
mängd, att flera konungar, och deribland Gustaf Adolf
den Store och Carl XI, någon tid uppehöllo sig här
för elgjagtens skull.

Allmogen, som är sjelfägare af sin jord, är i
allmänhet välmående. I Gustaf I:s tid var Åland
af betydenhet för hofvets

behof, och han förordnade genom bref af den 19 Mars
1537, att Åland ej mer skulle användas som förläning,
»efter samme län för några orsaker skulld icke väl
kunde umbäras ifrån Stockholms Slott, besynnerlig för
kalk och veed, then Råjakt och annan läglighet skulld
som ther opå landet är, therföre och visse personer
ditskickades som Slottet och landet på Kongl. Maj:ts
vägnar annamma skulle samt med dess Inven-tario.»
Icke blott Stockholms slott, utan äfven hela landet,
har sedan nödgats umbära detta län.

I anseende till grannskapet med Finland har
Åland länge tillagts Åbo län och styrts af dess
höfding; men dess innebyggare äro likväl icke af
finsk härkomst, utan af svensk. Dess ursprungliga
historia är obekant. Om det, såsom några af våra
äldste häfdetecknare påstått, fordom styrts af egna
konungar, vet man ej med någon visshet, men troligen
hafva här, likasom i alla andra vid hafvet liggande
skandinaviska orter, någon viking eller sjödrott
uppslagit sin boning och måhända byggt någon borg till
sitt vinterresidens, sin flottas och sina förråders
försvar. Landets aflägsenhet och ringhet fredade det
i de äldre tiderna för någon historisk märkvär-

dighet, hvilken icke sällan vill säga det
samma som olyckor, härjningar och plundringar,
dels genom fiendens hemsökelse, dels genom egna
landsmäns strider. Alldeles utan känning deraf
blef det likväl icke, och ett bevis derpå är, att
man fann nödigt derstädes anlägga ett fast slott,
hvilket utgör föremålet för vår teckning, då vi efter
Dahlbergs Sueciaverk återgifva en afbildning af detta
Kastelholms slott.

När detta slott anlades, känner man ej. Traditionen
tillskrifver det Birger Jarl, och det är ej heller
otroligt, att han, vid sitt tåg till Finland, insett
nödvändigheten att hafva en depot i grannskapet af
krigets skådeplats, men likväl undan de fiendtliga
hoparnes möjliga beröring, och derföre på Åland byggt
ett fäste. Detta är emellertid blott en sägen, och
alla säkra bevis fattas. Men om ej Birger Jarl var
dess anläggare, är det åtminstone visst, att denne
måste hafva varit

en man mecl skarp blick och som förstod krigets
behof, ty ett fäste i denna skärgård var af icke
obetydlig vigt för den makt, som ägde Bottniska
viken och beherrskade Östersjön. Slottet låg på en
udde, fordom troligen kringfluten af vatten, ehuru
den af naturen eller menniskohänder gräfda graf,
som skiljde holmen ifrån det så kallade fasta Åland,
länge sedan blifvit igenfylld. Byggnaden, som varit
dels af gråsten, dels af tegel, och hvilket vittnar om
dess höga ålder, utgjorde en sträcka af 120 alnar och
hade två borggårdar samt ett högt torn. Första gången
det förekommer i historien, är under Engelbrekts
uppresning emot landets förtryckare. Erik Puke
hitsände då en af sina höfdingar, vid namn Johan
Folkesson, hvilken år 1433 intog slottet genom
dagtingan med dess befälhafvare, Otto Pouvisk,
som ansåg sig allt för svag att försvara det mot de
belägrande finnarne, understödde af öns iusurge-rade
allmoge. Rimkrönikan säger om denna expedition:

"Han (Puke) satta them en höfvidsman, Johan Folkesson
swa het han, Thesse foro till Anländ, Ther gick them
väl i hand.



Kastelholms slott vid slutet af 17;de århundradet.

Sv. Fam.-Journ. 1868

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1868/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free