- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VIII, årgång 1869 /
244

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografier från "de tusen sjöars land". II. Åbo slott. Af Felix - Tobaken (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

gens härförare Anders Rålamb, men försvarade sig i
det längsta. Slutligen öfverrumplades besättningen
genom en egendomlig list. Rålamb lät bestryka en häst
med tjära och lät den brinnande löpa på en vester om
slottet belägen holme, som deraf än i dag bär namnet
»hästholmen», och då besättningen strömmade till den
vestra sidan af slottet för att beskåda vidundret,
så stormade de belägrande den östra muren och intogo
så slottet samt gjorde herfigen och hans hela här
fången. Senare, kommen till regeringen, inspärrade
Johan sin af-satte broder i ett svårt fängelse, der
den olycklige Erik behandlades som en grof förbrytare,
tills han slutligen flyttades till Kastelholm på Åland
och derifrån till det ställe, der han. om historien i
denna stund ännu utgrundat sanningen om hans dödssätt,
blef förgifven, på sin af rädsla och ondt samvete
jagade broders befallning.

Ett fjerdedels sekel senare var åter
Åbo slott skådeplatsen för en blodig strid
emellan tvenne Wasa-ättlingar. Den rättmätige
konungen Sigismund, Johans son, hade redan i
Sverige förlorat all makt, men i Finland
försvarades han af Claes Fleming, med den kraft och
jernvilja, som utmärkte denne rike och mäktige
herre. Hertig Carl, som äfven i Finland allt mera
vann folkets sympatier, hade redan tagit största delen
af Finland i besittning, då den tappre Claes dog,
enligt sägnen, till följe af trollkonster, men
dermed var ännu ej hans makt slut, ty Åbo
slott försvarades länge af hans enka Ebba
Stenbock. Slottet besköts vid denna belägring
med kanoner, men den tappra »grefve Ebba», omgifven
af flera andra lika modiga qvinnor, bland
dem Arvid Stålarms hustru, Elin Fleming,
och Kurks hustru, född Catharina Boije, lät ej
2, ... . -, i \ ~
Åbo slott, sig deraf skrämmas. Hon lät

barrikadera slottets ingångar, anordnade
försvaret och sökte ingifva besättningen mod och
stridslust. Historien förmäler, att en student, Daniel
Hjort, förledde besättningen till myteri och sålunda
tvang fru Ebba att i September 1597 kapitulera. Den
öfver det långvariga motståndet af det Flemingska
partiet upp-

bragte hertig Carl lät öppna Claes Flemings graf
och tog sin häftige motståndare i skägget, sägande:
»Hade du nu lefvat, så hade ditt hufvud icke suttit
mycket säkert.» Fru Ebba svarade honom: »Om min salige
herre lefvat, så hade du aldrig kommit härin.»

Vid jultiden samma år lemnades åter Åbo slott af
tvenne Flemingar, som dertills tillhört hertigens
parti, åt den aflidne Claes Flemings tappre
vapenbroder Arvid Stålarm, som länge försvarade det
samma, tills Joachim Scheel skrämde den inspärrade
fåtaliga besättningen med åsynen af några halshuggna
fångars hufvuden, som uppsattes på pålar utanför
murarna, hvarefter besättningen tvang Stålarm att
uppgifva slottet.

Hertigen lät, oaktadt sitt löfte »att taga de
belägrade i nåder» och utan att lyssna till Stålarms
ridderliga anbud att gå i döden för den öfriga
besättningen, halshugga många tappra och ansedda
män, förutom Stålarm, som flera gånger framfördes
till stupstocken och benådades, innan han slutligen
aflifvades. Äfven Claes Flemings son, den ryktbare
Erik Flemings sonson Johan Fleming, pliktade med
lifvet för sin ståndaktiga vägran att böja mer än ett
knä för den mäktige segraren, som han ända i sista
stunden vägrade att erkänna som konung.

Nu var småningom krigskonsten såjör-ändrad, att
Åbohus stenmurar, som icke blifvit beräknade att
emotstå senare tidens grofva projektiler, icke längre
lemnade nödigt skydd, och under de många blodiga krig,
som äfven senare öfvergått och härjat Suo-milandet,
har ej längre detta garnia fäste varit utsatt för
några belägringar.

Många krigiska, skådespel hafva således i fordna tider
dessa gamla väggar varit vittne till, och mycket blod

har flutit längs dessa samma murar, som stå der på
andra sidan vattnet, menade i oskuldens färg. De visa
ännu i dag ingen benägenhet att ramla, dessa murar,
som äro ett minnesmärke från »den svenska tiden»,
men de skola nog falla i grus förr, än minnet om
samma tid utplånats ur Suomifolkets minne.

Tobaken.

(Forts, och slut fr. sid. 215.)

’ikta vi vår uppmärksamhet åt cigarrfabrikationen,
så vandring genom en cigarrfabrik, för att på
närmare håll befinna vi, att de tal, som härvid
träda oss till mötes, trakta den samma.

äro alldeles oerhörda; också är det af ett
synnerligt j Om vi vid denna vandring sluta
oss till en just från plan-

intresse att anställa kalkyler öfver, huru många
tusende ci- i tagen kommande tobaksbal, så beträda
vi först lagerrummet,

garrer i en större stad dagligen konsumeras,
hvilket kapital derigenom uppgår i luften, hvilka
enorma summor bortkastas

hvari de särskilta tobakssorterna uppstaplas. I ett
annat rum blifva de sorterade, vägda, blandade
och fördelade i vissa

blott i cigarrstumpar o. s. v.; men dylika beräkningar
hafva l proportioner. Ty till en cigarr användes icke
tobak af blott redan blifvit så mångsidigt anställda,
att vi hellre, än att be- en sort, utan de särskilta
delarne - inlägget, omslaget, som handla detta ämne,
vilja i våra läsares sällskap företaga en sammanhåller
det förra, och täckbladet - utgöras vanligen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:39:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1869/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free