- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
869-870

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalkil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en församling. Gudstjensten och skolundervisningen
handhafvas af tyskar. Läskunnigheten är allmän. I
mannaminne hafva endast två prestmän (Peters och
Nordgren) varit mäktiga svenska språket. På grund
af tyskarnas försök att tvinga svenskarna bidraga
till uppförande af en ny kyrka på tyskt område hafva
svenskarna insamlat medel (f. n. 6,000 rubel) till
uppförande af en egen stenkyrka. Hittills hafva de
begagnat den 1788 byggda korskyrkan af trä. – G:s
innevånare härstamma från de svenska Dagö-bönder,
hvilka genom en kejserlig ukas 1781 förflyttades
till Syd-Ryssland (se Dagö). De kalla sig sjelfva
gerna dagerortspiggar (ehuru deras förfäder ej
voro från den del af Dagö, som heter Dagerort),
äro stolta öfver sitt ursprung och hänga troget
fast vid sitt svenska tungomål, ehuru förglömda och
lemnade utan ringaste hjelp af sina stamförvandter. De
äro ljusletta, framförallt qvinnorna, bland hvilka
finnas verkliga skönheter. Bland gamla skandinaviska
minnen kan omnämnas bruket af runstafvar ("rimer")
af åtta runristade träskifvor. – Af de ursprungligen
något öfver 1,200 personer, som 1781 lemnade Dagö,
qvarlefde 1794 endast 240. Af de 13,000 har jord,
som först anslogs åt dem, afskildes 1804 och
1805 största delen åt de af tyskar koloniserade
ofvannämnda byarna Schlangendorf och Mühlhausen
samt Klosterdorf. Sjelfva byn flyttades 1850 från sin
ursprungliga till sin nuvarande plats. – Språket är
ren Dagö-dialekt (med undantag deraf att det saknar
skilda former för pluralis af de starka verbens
imperfekta): i uttalas alltid som vokal, g och k
hårdt; supradentaler, double-w och ett skorrande r
finnas. Högsvenskt hj och hv blifva si och kw samt –
karakteristiskt för G. – g mellan en lång vokal och
konsonant v. Ordförrådet är hufvudsakligen detsamma
som de svenska dialekternas i Estland. Låneorden äro
högst få (omkr. 100–200 st.). – Jfr H. Vendell: "Om
och från Gammalsvenskby" i "Finsk tidskrift", 1882.
J. Th. W.

Gammal-tsjecher. Se Böhmen, sp. 1461.

Gammelbo, bruks- och landtegendom i Ramsbergs socken,
Örebro län, nära sjön Glien, består af 1 mtl säteri
Fanthyttan m. fl. hemman, tillsammans 5 251/384 mtl,
taxerade till 539,910 kr. (1879). Godset, som förr
hetat Fanthyttan, har jämte det i samma socken belägna
Granhult egts inom Hornska slägten och såldes af
Finlands generalguvernör Krister Horn vid midten
af 1600-talet till assessor D. Tilas, genom hvars
dotter det öfvergick till slägten Heijke, af hvilken
en gren adlades under namnet Heijkenskjöld. I
slutet af 1700-talet delades det, så att grenen
Heijkenskjöld fick Granhult och den ofrälse grenen
behöll G. Gammelbo-verken utgjordes 1881 af G. qvarn,
gasugn m. m., hälften i G. masugn, tegelbruk och såg,
de båda jernbruken vid Hägernäs och Sundsboda samt
en tjärfabrik m. m. Egare äro kyrkoherden teol. d:r
P. E. Thyselius’ arfvingar (hälften) samt öfversten
E. Th. Morén och f. d. öfverhofpredikanten, teol. d:r
E. Morén (hvardera 1/4). Vid masugnen blåstes 1879
omkr. 1,800,000 kg.

tackjern, och vid Sundsboda smiddes 354,385
kg. stångjern och 58,400 kg. smältstycken.

Gammelholm (förut Bremerholm) kallades Köpenhamns
äldsta örlogsvarf, hvilket anlades under Kristian
III:s regering (1536–59), i motsats mot det nya
varf, som 1685 grundades på en annan holme. Genom
lag af d. 15 April 1858 bestämdes, att de båda
varfven skulle sammanslås till ett, på Nyholm, och denna
öfverflyttning egde rum under åren 1860–66. G. såldes
till enskilda personer, och der har nu rest sig
ett helt nytt qvarter, som hufvudsakligen bebos af
affärsmän. Äfven Nationalbanken, Navigationsskolan
och Studenterforeningsbyggnaden ligga på G.
E. Ebg.

Gammelskat, en på den danska jorden hvilande direkt
skatt, som, enl. förordningen af d. 24 Juni 1840,
upptages med ett fast belopp för hvarje tunna
hartkorn. Efter hartkorns-egaliseringen (se
Hartkorn) 1850 utgår den allestädes med 13 kr. 67
öre pr tunna hartkorn, utom på Bornholm, der den
blott är 4 kr. pr tunna bornholmskt hartkorn. Sedan
gammelskatten, genom lagen af d. 29 Mars 1867,
utsträckts till de forna slesvigska distrikten,
inbringar den numera till statskassan ett årligt
belopp af öfver 5 mill. kr.

Gamopetal (af Grek. gamos, gifte, och petalon,
blad), bot., sambladig. Se d. o. O. T. S.

Gamri. Se Alexandropol.

Ganander, Kristfrid, finsk skriftställare, föddes
1741. Redan som student försökte han sig som diktare
på finska språket och började en samling af finska
gåtor. I gemenskap med Porthan fortsatte han sedan
sin verksamhet i den finska literaturens tjenst. G:s
mest kända arbete är Mythologia fennica (1789), ett
på svenska språket affattadt lexikon öfver den finska
och lappska mytologien. Det var ursprungligen afsedt
att utgöra blott ett bihang till hans hufvudarbete,
ett finsk-svenskt lexikon, hvilket i handskrift
förvaras å universitetsbiblioteket i Helsingfors och
utgjort en hufvudkälla för Renvalls stora finska
lexikon. G. utgaf äfven ett par populära medicinska
skrifter. Död 1790 såsom kapellan i Frantzila.
F. G.

Gandalf, namnet på en af dvärgarna, som uppräknas i
Valans sång i den äldre eddan. I den rent mytiska
sagan om Fornjot och hans ättlingar nämnes en
Gandalf, konung i Alfhem, såsom fader till Ragnar
Lodbroks moder, Alfhild. I Sturlassons "Heimskringla"
omtalas en konung i Vingelmark med namnet Gandalf,
Alfgers son. Sedan tre af denne konungs söner
fallit i strider mot Halfdan Svarte och Harald
hårfagre, stupade Gandalf slutligen sjelf i
en drabbning mot den sistnämnde (omkr. 865).
Th W.

Gandamak l. Gundamuk, ort i Afganistan ej långt ifrån
Kabul. I G. afslöts d. 19 Maj 1878 mellan engelsmännen
och emiren Jakob kan ett fördrag, som förvandlade
emiren till en britisk vasall och pensionär, samt
enligt hvilket han nödgades afträda Kuram-, Pisjin-
och Libi-dalarna.

Gandersheim, stad i Braunschweig, vid ett tillflöde
till Leine. 2,454 innev. (1875). Staden är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free