- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1103-1104

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska literaturen - Tyska nationalföreningen (Der deutsche nationalverein), en förening, som bildades vid ett möte i Eisenach d. 17 Juli 1859 - Tyska nationallyceum (Tyska skolan) i Stockholm inrättades af Tyska församlingen - Tyska orden (T. der Deutsche orden) l. Vår Frus den heliga Marias tyska hus af Jerusalem, andlig riddareorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnärliga framställning kulminera i hans påfvehistoria,
statsmannen Dahlmann (1785–1860), Giesebrecht
(1814–89; tyska kejsaretidens historia),
Curtius (f. 1814). banhrytare i Greklands historia,
Gregorovius (1821–91; Roms medeltidshistoria),
Gervinus (1805–71; 19:de årh:s historia),
Droysen (far och son), den frisinnade Häusser
(1818–67), H. Rückert (1823–75), Sybel (f. 1817),
utmärkt i forskning, omdömen och stil, och den
lidelsefullt konservative patrioten Treitschke
(f. 1834). Ansedda namn på kulturhistoriens område
äro Burckhardt(f. 1818) och Honegger (f. 1825),
på konsthistoriens Schnaase (1798–1875), Kugler och
Lübke (f. 1826). Bland literaturhistorikerna står
Gervinus främst i uppfattningen af tyska literaturen
såsom en sammanhängande historisk företeelse; den
behandlas i sin helhet med framgång äfven af den
grundlige Koberstein (1797–1870), den glänsande
Vilmar (1800–68), Gödeke (1814–87), Gottschall,
Roquette, H. Kurz (1805–73), Wackernagel och
Scherer (1841–86). 19:de årh:s vitterhet granskades
af den mot all löslighet fientlige Julian Schmidt
(1818–86). Upplysningstidehvarfvets literatur fann
en klassisk skildrare i Hettner (1821–82). Dramats
historia skrefs utförligt af Klein (1810–76);
den allmänna literaturhistorien bearbetades
af den anderike och grundlige Rosenkranz
(1805–79) och den kringsynte, men lidelsefulle Scherr
(1817–86). Inom den estetiska vetenskapen intager
Vischer (1807–87) ett hedersrum, och bland denna
vetenskaps tolkar inför en större allmänhet äro
Carrière (f. 1817) och Köstlin (f. 1819) de gedignaste.
De äfven såsom stilister framstående filosoferna
Schopenhauer, Fichte d. y., Lotze, Kuno Fischer och
E. von Hartmann hafva i olika riktningar inverkat
starkt på det allmänna tänkesättet. Icke minst på
naturvetenskapernas fält har Tyskland genom en mängd
ryktbara forskare under senaste århundradet häfdat sin
ställning såsom ett bland de förnämsta kulturlanden. –
Angående den tyska dags- och tidskriftspressen
se Tidning, sp. 273-275. och Tidskrift, sp. 294.
E. F-t.

Tyska nationalföreningen (Der deutsche
nationalverein
), en förening, som bildades vid ett
möte i Eisenach d. 17 Juli 1859, med syfte att verka
för en omarbetning af tyska förbundsförfattningen. I
stället för den till intet dugande förbundsdagen i
Frankfurt skulle en stark centralstyrelse upprättas
och en nationalrepresentation bildas. En sådan reform
kunde enligt föreningens åsigt genomföras endast
af Preussen, och denna makt borde derför ställas i
spetsen för Tyskland. Detta program antogs sedan af
en mängd medlemmar af Hannovers andra kammare samt
af allmänna möten, som höllos på flere ställen i
Tyskland, så att föreningen d. 17 Sept. 1859 kunde
fullt konstituera sig. Föreningens styrelse skulle
hafva sitt säte i Frankfurt am Main, men detta
förbjöds af förbundsdagen, och derför slog den sig ned
i Koburg. Dess ordförande var hannoveranaren Rudolf
von Bennigsen. Naturligtvis vann föreningen intet
bifall i Österrike, och äfven i flere andra tyska
stater förföljdes dess medlemmar, men i Preussen
var dess verksamhet af mycken betydelse. Emellertid
blef vänskapen med den preussiska regeringen ej
långvarig. I striden mellan denna och Preussens
landtdag togo ledarna parti for den senare, och många
öfvergingo t. o. m. till den österrikiskt sinnade
Reformföreningen. Äfven i den schleswig-holsteinska
tvisten slöto de sig till Österrikes åsigter, och på
ett talrikt möte i Frankfurt am Main 1863 uttalade
sig föreningen för hertigen af Augustenborg. I
samma anda var det beslut, som d. 1 Nov. 1864
fattades i Eisenach, der den preussiska regeringen
skarpt fördömdes. Under de följande åren fortfor
föreningen att drifva en häftig opposition mot
det bismarckska systemet, och då detta triumferat
genom händelserna 1866, föll föreningen alldeles
sönder och upplöstes 1867. Ur denna förening
har det nationalliberala partiet utgått.
J. Fr. N.

Tyska nationallyceum (Tyska skolan) i Stockholm
inrättades af Tyska församlingen, sedan denna, som
redan 1574 hållit en läsemästare för ungdomen, 1612
fått af Gustaf II Adolf privilegium på att inrätta
en fast skola, dock med förbehåll att inga flere
tyska skolor skulle få anläggas i Stockholm. 1616
anställdes 3 ordinarie lärare, och 1667 fick
skolan sin förste rektor, Johan Herbinius. Många
lärjungar gingo omedelbart derifrån, liksom från
ett gymnasium, till universitetet. Läroverkets
1635 antagna skolordning lämpades 1704 efter de
allmänna skolförfattningarna, förbättrades 1773 och
bragtes 1841 till öfverensstämmelse med grunderna
i 1820 års skolordning. Tyska skolan hade länge 5
klasser, sedermera 4, näml. en förberedande och tre
»litterata», hvilka förestodos af rektor, konrektor
och subrektor. Undervisningen meddelades på tyska
och omfattade vanliga skolämnen (af språk de tre
moderna hufvudspråken jämte svenska och latin,
men ej grekiska). Åt åskådningsundervisningen var
stort utrymme tillmätt. På senare tid mottogos
lärjungar äfven från andra församlingar än den
tyska. (Under de senaste årtiondena inskränktes
språkundervisningen, och läroverket fick karakteren
af borgareskola.) Skolan lydde under Stockholms stads
konsistorium och hade jämväl egen skoldirektion,
bestående af 4 inom församlingen valda ledamöter samt
kyrkoherden såsom ordförande. Skolhuset, som synes
hafva alltifrån början inrymt läroverket, utvidgades
efter hand och ombyggdes 1776 samt 1886–87. Skolan
upphäfdes 1888. – Tyska nationallyceum har beredt sig
en plats äfven i den svenska teaterns historia genom
att odla det s. k. skoldramat, och under 1600-talet
uppförde hennes lärjungar skådespel t. o. m. inför
hofvet på k. slottet.

Tyska orden (T. der Deutsche orden) l. Vår
Frus den heliga Marias tyska hus af Jerusalem,

andlig riddareorden, var från början en gren af
Johannitorden (se d. o.). Enligt sägnen skall en rik
tysk i Jerusalem, 1128, hafva lagt den första grunden
till detta brödraskap genom att göra sitt hus till
herberge och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free