- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1353-1354

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unger, Karl Rikard - Unger, Joseph - Ungern (Magyar. Magyarorzság, »magyarernas land», T. Ungarn)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1848 »Alexanders saga» och »Kongespeilet»,
1849 den mindre »Olaf den helliges saga», 1850
»Strengleikar», 1851 »Barlaams og Josaphats
saga», 1853 »Didrik af Berns saga» och den
större »Olaf den helliges saga», 1853 »Stjórn»
(afslutad 1862), 1860–68 »Flateyjarbók» (I–III),
1860 »Karlamagnus’ saga», 1867 »Morkinskinna»
samt 1868 o. f. »Codex frisianus». År 1868
afslutade U. sin handupplaga af »Heimskringla»,
hvilken 1873 följdes af en liknande upplaga af
senare »Konungasögur». Vidare har han utgifvit
»Gammelnorsk homiliebog» (1864), »Thomas saga»
(1869), »Mariu saga» (1871), »Portola sögur»
(1874) och »Heilagra manna sögur» (1877). U. blef
hedersdoktor i Lund 1868. Y. N.

Unger, Joseph, österrikisk statsman och jurist,
f. i Wien 1828, blef 1853 docent i österrikisk
privaträtt vid universitetet derstädes. Efter att en
kort tid hafva verkat såsom akademisk lärare i Prag
återkallades han till Wiens universitet, der han 1857
blef professor i ofvannämnda juridiska disciplin. Då
i början af 1860-talet frågan om Ungerns ställning
i den österrikiska monarkien stod på dagordningen,
uppträdde U. till förmån för dess förening med
Österrike till en dubbelstat, således i den riktning,
hvari frågan verkligen kom att lösas. År 1869 inkallad
i det österrikiska riksrådets »Herrenhaus», blef
han snart ledare för det liberala partiet i detta och
inträdde 1871 i ministèren (kabinettet Auersperg). Han
nedlade sitt ministerämbete 1879, hvarefter han
1881 utnämndes till president i riksrätten. Såsom
rättslärd åtnjuter U. ett stort anseende. Han har
utgifvit många juridiska arbeten, bland hvilka det
förnämsta är System des österreichischen allgemeinen
privatrechts
(I–II, 1856–59, VI, 1864; flere
uppl.). J. N.

Ungern (Magyar. Magyarorzság, »magyarernas land»,
T. Ungarn), konungarike, utgör hufvuddelen
i östra rikshälften (»Ungerska kronans land»)
i Österrikisk-ungerska monarkien och omfattar i
inskränkt bemärkelse, utan Siebenbürgen, 227,073
qvkm., men jämte det med U. sedan 1868 fullständigt
förenade Siebenbürgen (se d. o.) 282,804 qvkm. med
15,122,514 innev. (1890). I vidsträcktare mening
är U. liktydigt med den ungerska rikshälften
(Egentliga U. med Siebenbürgen samt Fiume och
Kroatien-Slavonien) och omfattar 325,324 qvkm. med
17,335,929 innev. (1890). Egentliga U., emellan 44°
30’ och 49° 38’ n. br. samt mellan 16° och 25° ö. lgd,
begränsas i n. och n. ö. af Karpaterna, hvilka skilja
det från Mähren, Schlesien, Galizien och Bukovina,
i ö. och s. ö. af Siebenbürgen och sydvestra kedjan af
Transsylvanska alperna, som skilja U. från Rumanien,
i s. och s. v. af Donau och Drave, hvilka utgöra
gräns mot Serbien och Kroatien-Slavonien, samt i
v. af Steiermark och Nedre Österrike, i allmänhet
utan naturliga gränser, utom ett stycke n. om Donau,
der Leitha (Lajta) utgör gräns och derigenom ger
anledning till benämningen Transleithanien för
monarkiens ungerska del.

Ytförhållanden. U. är en ofantlig slätt, 400
km. lång i ö. och v. och 300 km. bred, omgifven utom
i s. (der den begränsas af
Donau) af Karpaternas (se d. o.) bergskedjor, hvilka
gå från Marchs mynning i en stor båge till den knut,
der U:s, Siebenbürgens, Bukovinas och Galiziens
gränser mötas. Der resa sig till 2,000 m. höjd Pop
Ivan och Czernahora, från hvilka utgå bergpartier,
som fortlöpa på gränsen mellan U. och Siebenbürgen
och som stundom med ett gemensamt namn kallas
siebenbürgska malmbergen (erzgebirge) på grund af
sin malmrikedom. Kärnan i de egentliga Karpaterna
bildar Tátragruppen, hvilken utbreder sig mellan
floderna Dunajec, Poprad, Arva och Waag med en
medelhöjd af omkr. 1,800 m. och toppar af mer
än 2,600 m. höjd. Söder om denna grupp ligga de
ungerska malmbergens olika kedjor (Lipto, Zölyom,
Bars och Hont), hvilka närma sig Donau vid hennes
krökning, samt Mátra och Hegyallya, som v. om
Teis utgöra Centralkarpaternas afslutning mot
låglandet. – Sydvestra delen af U., mellan Donau
och Drave, är äfven ett bergland, en fortsättning
af alpsystemet. Af dess berg, hvilka äro betydligt
lägre än de ofvannämnda, särskiljer man tre grupper:
Leithabergen, v. om sjön Fertö Tava l. Neusiedl,
vid gränsen till Österrike, Bakonyskogen, n. om sjön
Balaton, en skogig bergstrakt med vackra afrundade
toppar, djupa och pittoreska dalar, som fortsätter
under andra namn (Vértesbergen och Pilisbergen)
ända till det knä, som Donau bildar mellan Esztergom
(Gran) och Pest, samt Pecsbergen l. Jakobsberg mellan
Balaton och nedre Drave. - Mellan dessa bergstrakter
i n., ö. och v. utbreda sig de stora ungerska
slätterna. Den mindre l. öfre ungerska slätten på
båda sidor om Donau, n. v. om Bakonyskogen, omfattande
omkr. 15,000 qvkm., är ett försvunnet inhafs bäcken,
af hvilket Neusiedlsjön och Hanyság kunna anses som
återstoder. Slätten, som ligger omkr. 125 m. öfver
hafvet, har för länge sedan förlorat sin ursprungliga
karakter; n. om floden bära fälten rika skördar, som
gifvit trakten namnet »guldträdgården», och ingenting
erinrar der om Orientens stepper eller Amerikas
savanner, såsom fallet är med den stora ungerska
slätten (Alföld), den största slätt i Europa, äfven
den ett gammalt sjöbäcken, der under ett alluviallager
af 15–30 m. (ö. om Pest), 80 m. (vid Debreczen) och
i s. ända till 150 m. mäktighet den gamla sjöbottnen
anträffas. Den sträcker sig utan afbrott från Ungvár,
Munkács och Szatmár mot s. v. till Grosswardein, Pest
och Stuhlweissenburg samt öfver Donau in i Slavonien,
upptagande en areal af nära 100,000 qvkm. Höjden öfver
hafvet uppgår till 90–100 m. Denna slätt erbjuder
i flere hänseenden stor likhet med Central-Asiens
stepper. Visserligen ökas åkerjorden år från år,
men ännu befinner slätten sig till större delen i
sitt ursprungliga naturtillstånd, klädd med gräs
och salthaltiga örter, som omvexla med flygsand och
vassbevuxna kärrtrakter. I sin vårdrägt liknar den i
de bättre lottade nejderna en oändlig blomsterprydd
gräsmatta, hvaremot sommarsolens brand delvis
förvandlar den till en öcken, öfver hvars gulbruna yta
de starka luftspeglingarna (fata morgana) framtrolla
blånande insjöar. Då och då aftecknar sig mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free