Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vesselenyi de Hadad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679 Westberg-Westén. 680 Stockholm 1725 ocli komminister i Katarina församling: s. å. Han kallades 1727 till kyrkoherde i Östra Löfsta patronelia pastorat och utnämndes till kontraktsprost i Örbyhus 1759. Död d. 14 Maj 1765. AV. var en ganska lycklig predikant med rättframt och folkligt, ej sällan burleskt uttryckssätt. Såsom en bland sin tids skickligaste landthushållare invaldes han 1740 i A'e-tenskapsakademien, till hvars »Handlingar» han lemnade uppsatser om utsäde och gödning, så-ningsmaskiner, sköt-spiggfiske m. m. I bokform utgaf han bl. a. Oförgripeliga landtmanstankar om den förmån eller skada getekreaturen kunna riket tillskynda (1745; ny uppl. 1775) samt Om skogars och bränsels fulla besparing etc. (1762). AV. uppodlade en öde liggande mark med sådan framgång, att rikets ständer tillerkände denna hans nyodling (Sakrisberg) säteris frihet och förmåner, fastän egaren var ofrälse. Westberg, Henrik, sångare, född i Stockholm d. 20 Nov. 1848, studerade för Roger m. fl. i Paris och engagerades 1875 vid operascenen i Stockholm, der han uppträdde såsom Alf t -tfrfo(Traviata), Almaviva(Barberaren), Noureddin (Lalla Rookh), Meister (Mignon), Fenton (Muntra fruarna), Ne-morino (Kärleksdrycken), Tamino (Trollflöjten) och Ottavio (Don Juan). Våren 1877 reste han åter ut till Paris, konserterade 1878 i London, följde Max Strakoschs operatrupp på en turné i Nord-Amerika, sjöng derefter på italienska operan i Madrid, men egnade sig sedan nästan uteslutande åt konsertsalen. AV. konserterade å nyo i Sverige 1880. I Tyskland har han som konsertsångare vunnit ett namn, särskildt genom sm medverkan i oratorier vid musikfester. Föga mäktig af djupare uttryck, eger han deremot en vacker tenor, smakfullt, smältande föredrag samt vårdad frasering och koloratur. För operasången saknar han sceniska anlag. Sedan åtskilliga år är han bosatt i Tyskland (Köln). A. L. Vestbo. 1. Härad i Jönköpings län, ingår i Östbo och Vestbo domsaga och utgör Arestbo härads fögderi samt omfattar socknarna Södra Unnaryd, Jäluntofta, Femsjö, Långaryd, Färga-ryd, Södra Hestra, Gryteryd, Burseryd, Sandvik, Bosebo, Villstad, Båraryd, Våthult, Reftele, Anderstorp, Kulltorp, Gnosjö, Forsheda, Breda-ryd, Torskinge, Ås, Kållerstad, Bolmsö, Dannäs och Tannåker. Areal 2,192 qvkm. 26,702 innev. (1891). Jfr J. All vin: »Beskrifning öfver AVästbo härad i Jönköpings län» (1846). - 2. Kontrakt i Vexiö stift, omfattar de tolf pa-stpr&ten Forsheda, Bredaryd och Torskinge; Boltnsö, Dannäs och Tannåker; Södra Unnaryd och, Jäluntofta; Femsjö; Långaryd och Färgaryd; Södra Hestra och Gryteryd; Burseryd, Bosebo och Sandvik; Villstad, Våthult och Båraryd; Reftele; ooh Anderstorp; Asenhöga och Källe-ryd,; Kulltorp och Gnosjö; As och Kållerstad. Areal 2,393 <jvkm. 28,625 innev. (1891). West Bromwich [oä'st brömitj], stad i engelska.; grefskapet Stafford, nära floden Tame och vid Great-Western-jern vägen, omkr. 10 km. n. v. om Birmingham. 59,489 innev. (1891). Jerngjuterier och smjldesverkstäder, der huf-vudsafcligea. .tnliverkas redskap och verktyg för hushållet, i jordbruket och mekaniska ändamål, samt mässingsgjuterier, mälterier och tegelbruk. Westcote [oastkött]. Se Lyttleton, Th. West Cowes [oäst kaus]. Se Cowes. Westée [-ste], Karl Georg Teodor, militär, född i Stockholm d. 12 Sept. 1798, deltog som volontär vid Svea artilleriregemente i norska fälttåget 1814 och utnämndes 1815 till fänrik vid Södermanlands regemente, men lemnade efter någon tid, af ekonomiska skäl, fäderneslandet samt gick 1820 i fransk tjenst, der han från simpel karl avancerade till öfverste och chef (1848) för 45:te linieregementet. Han tjenade på Gorsica, i Grekland (1831-33), i Algeriet (1838 -46), der liksom, sedermera i 1848 års fruktansvärda Juni-uppror i Paris alltjämt utmärkande sig för djerfhet, kallblodighet och pligt-trohet. Det säges, att AV. varit ifrågasatt till brigadgeneral, men att krigsministern S:t Ar-nauds obenägenhet hindrade utnämningen. Det lär hafva varit med anledning deraf som AV. 1854 tog afsked. Han gjorde ett besök i sitt fädernesland 1856, vistades i Nizza 1861-64 och dog d. 21 Juni 1865 i Montpellier. Jfr P. v. Möller: »Anteckningar af och om öfverste C. G. T. Westée» (1873). Westen, Tomas von, lapparnas eller, som han i Norge kallas, »finnernes apostel», född d. 13 Sept. 1682 i Trondhjem, blef student 1697 och teol. kandidat 1699. Efter några års enskild lärareverksamhet utnämndes han 1709 till kyrkoherde i Areö i Romsdalen, der han också var medlem i den s. k. »sjustjernan». Ar 1715 blef AV. lektor i teologi i Trondhjem och »vicar» för missionen i Finmarken, en plats, på hvilken han verkade i hög grad nitiskt och kraftigt för kristendomens utbredning bland lapparna (N. /inner), bl. a. genom upprättandet 1717 af ett seminarium i Trondhjem för missionärers utbildning och studiet af lappska språket. Sjelf företog han flere gånger, senast 1722-23, resor ända till de östligaste delarna af Finmarken, byggde kapell och tillsatte missionärer. Hans egensinne och stridslystnad lade emellertid många hinder i vägen för hans arbete och ådrogo honom ofta obehag. AV. dog 1727, innan han ännu hunnit affatta missionens historia, hvilken han lofvat Fredrik IV att skrifva. Efter hans död fortsattes hans verk, ehuru lamt, men hvad han sjelf uträttat var tillräckligt för kristendomens befästande bland lapparna. E. H. Westén, Aron, prest, född i Arboga d. 23 Nov. 1737, blef filos, magister i Upsala 1761 och prestvigdes 1762. Han utnämndes 1766 till regementspastor vid Vestmanlands regemente, 1767 till e. o. och 1774 till ord. hofpredikant samt blef 1779 kyrkoherde i Ramsberg, s. å. prost och 1800 teol. doktor. Han var fullmäktig för A7esteräs stifts presterskap vid riksdagarna i Gefle (1792) och Norrköping (1800). Ar 1801 blef han kyrkoherde i Arboga samt kontraktsprost och 1812 filos, jubeldoktor i Upsala. Han dog i Arboga d. 2 Maj 1814. W. har gjort sig mest känd genom sitt arbete Svenska kongl.hofclereciets historia (bd I-III 1799-1814), omfattande tiden fr. o. m. Gustaf I t. o. in. 1799 (forts. fr. 1800 till 1850 af K. E. Wenström, 1850). j. H. u.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
