- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1157-1158

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huercal-Overa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1865–66 samt af nordtyska förbundsriksdagen 1867–70,
delade han i det stora hela de s. k. liberale
katolikernas politiska sträfvanden. Denna hans
politiska ståndpunkt blef af stor betydelse för hans
vetenskapliga verksamhet. Under det hans första
arbeten, Beiträge zur geschichte der quellen
des kirchenrechts und des römischen rechts im
Mittelalter
(1862) och Forschungen auf dem gebiete
des französischen und rheinischen kirchenrechts

(1863), berörde rent juridiska ämnen, invecklades
han nämligen i en literär-historisk fejd med sin
politiske motståndare professor v. Sybel i Bonn, hvars
uppfattning utaf den preussiska och den österrikiska
politiken vid slutet af det 18:de årh. han mycket
skarpt kritiserade i en på omfattande studier i
många europeiska arkiv grundad skrift: Österreich
und Preussen gegenüber der französischen revolution
bis zum abschluss des friedens von Campo Formio

(1868). Följden blef ett häftigt genmäle af Sybel,
hvilket besvarades af H. genom en ny polemisk
afhandling: Die politik der deutschen mächte im
revolutionskrieg
(1869). Ehuru fortfarande professor i
juridik, har H. sedan dess hufvudsakligen befattat sig
med revolutionstidens historia. Hans vidlyftiga arbete
Der Rastatter kongress und die zweite koalition (2 bd,
1878–79) innehåller ganska intressanta arkivaliska
upplysningar om Bernadottes verksamhet såsom sändebud
i Wien. Stort uppseende, men äfven motsägelse väckte
hans afh. Der Rastatter gesandtenmord (1895; 2:dra
uppl. 1897). Die kabinetsregierung in Preussen (1891)
lemna värdefulla bidrag till preussiska statens inre
historia 1797–1810. Såsom fortsättning af en liten
skrift A. L. Mencken, der grossvater des fürsten
v. Bismarck
(1890) publicerade han, tillsammans med
Fr. Arnheim, Das zerwürfnis Gustafs III v. Schweden
mit seiner mutter Luise Ulrike und die gesandtschaft
A. L. Menckens in Stockholm 1777–82
(1893). På det
literaturhistoriska området gäller H. såsom ett slags
auktoritet, i synnerhet hvad H. Heine, Göthe samt
den tyska romantiken beträffar. F. Arnheim.

Hüller, J. A., tysk tonsättare. Se Hiller.

*Hülphers, A. A., dog i Vesterås d. 24 Febr. 1798.

*Hülsen, H. A. K. B. von, afled 1886 i Berlin. —
Helene H. afled 1892.

*Hvaldjuren. En k. kung. af d. 15 Dec. 1882 förbjuder
jagt efter hvaldjur vid Sveriges vestkust under en
viss tid af året.

*Hvalfisken, astron. Stjernans glans till- och aftager
på en tid af i medeltal 33 1/3 dygn.

Hvalfsvickel, byggnadsk. Se Pendentiv.

Hvalftimmer, skeppsb. Se Häktbalk.

*Hvalinge. 2,964 har. 953 innev. (1896).

*Hvalstad. 2,172 har. 621 innev. (1896).

*Hvarf. 1. Socken i Skaraborgs län. 1,172
har. 718. innev. (1896). — 2. H. och Styra, socken
i Östergötlands län. 3,218 har. 1,044 innev. (1896).

Hvarfräknare. Se Perambulator.

Hvarfvig lera, hvarfvig mergel. Se Glacial-lera.

Hwass, Tora Kristina, pianist, f. i Mo, Elfsborgs län,
d. 15 Juli 1861, har studerat vid konservatoriet i
Stockholm, sedermera i Paris och
Köpenhamn samt konserterat i
England, Danmark och Sverige.
A. L.

*Hvassbuk. Se äfven Ansjovis.

*2. Hwasser, E. C. E., tog d. 6 Juni 1888,
på Stora teaterns scen, afsked från publiken,
hvarvid hon uppträdde såsom »Fru Inger» (5:te akten)
och »Drottning Anna». Hon bosatte sig derefter å
sin villa Vestråt i Fiskebäckskil, hvarest hon dog
d. 28 Jan. 1894. — Om hennes dotter Anna Lisa H. se
Engelbrecht. Suppl.

*Hvellinge. 1,572 har. 1,264 innev. (1896).

Hven, bot., namn på granslägtet Agrostis och i
folkspråket äfven på spensliga gräs med vippa.

*Hvena, socken i endast Sevede härad. 26,391
har. 4,148 innev. (1896).

*Hvete (sp. 146, r. 7 nedifr.). En hektoliter (ej
tunna) hvete väger 80–90 kg.

*Hvetemyggan, Diplosis tritici Kirby, en liten
gulaktig gallmygga med svarta ögon och glasklara
vingar. Honans längd är 1,5–1,6 mm. (hannen är
något mindre). Sedan lång tid har denna art varit
känd såsom ett svårt skadedjur för hvetet, stundom
äfven för rågen. Äggen läggas vanligen under senare
hälften af Juni mellan agnarna på hvetets småax,
hvarefter de små gula, fotlösa larverna nära sig
af blomdelarna, särskildt fruktämnet, som vanligen
alldeles förstöres. Under följande månad lemna de
fullvuxna larverna vid fuktig väderlek axen för att
borra sig ned i marken till ett djup af 2–10 cm. och
der öfvervintra. I början af Juni följande år sker
förpuppningen i jorden, och omkr. midten af samma
månad framkomma de fullbildade myggorna. Sedan parning
kort derefter egt rum, begifva sig honorna till
hvetefälten i angränsande trakt. Såsom utrotningsmedel
har föreslagits upplöjning före Juni månads midt
af de fält, der hvete föregående sommar odlats,
och der sålunda larverna öfvervintrat. Genom
jordens bearbetning skulle sannolikt en mängd
puppor dödas. Äfven insamling medelst håfning
bland hvetet torde visa sig kunna åstadkomma någon
minskning. Hvetemyggan tycks uppträda periodvis i
större mängd med tämligen långa mellantider mellan
härjningarna, enligt en forskare ungefär 25 år. En
närstående art, röda hvetemyggan, D. aurantiaca Wagn.,
har stundom också befunnits uppträda förhärjande på
hvetefälten. Dess larv lär ej förpuppa sig i jorden,
utan inom hvetets agnar. G. A–z.

Hveteål, zool. Se Råg-ål.

*Hvetlanda, socken. 11,048 har. 3,302
innev. (1896). Kyrkobyn, der sex landsvägar
sammanlöpa och som sedan 1885 är ändpunkt
för den 30 km. långa H.–Säfsjö jernväg, är ett
köpingslikt municipalsamhälle med omkr. 1,150 innev.,
gästgifvaregård, tingsställe, läkare, apotek, Östra
härads sparbank, Östra härads folkbank, H. bank
(1896), kommissionskontor af Smålands ensk. bank,
många handlande och handtverkare samt industriella
verk, såsom ullspinnerier, hafregrynsfabrik,
snickerifabriker, tändsticksfabrik m. m.

Hvetlanda–Säfsjö jernväg, smalspårig (0,891
m.), 30 km. lång, tillhörig Hvetlanda-Säfsjö
jernvägsaktiebolag, sträcker sig från Hvetlanda
kyrkoby till Säfsjö station vid Södra stambanan. Den
öppnades för godstrafik d. 28 Nov. 1884 och för allmän
trafik d. 1 Aug. 1885. J. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free