- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1409-1410

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eforal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(lefrar m. m.) ur lifmodern och bidraga att minska
dennas storlek. Äro de mycket smärtsamma, hvilket
undantagsvis inträffar, kunna de lindras genom af
läkare föreskrifna rogifvande medel.
F. B. (Bvn.)

Eftra, socken i Hallands län, Årstads härad. 4,100
har. 1,298 inv. (1905). Annex till Slöinge, Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt.

Efverlöf, socken i Malmöhus län, Torna härad. 2,674
har. 772 inv. (1905). E. bildar med Slimminge ett
regalt pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.

Efveröd. 1. Socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 2,975 har. 1,381 inv. (1905). E. bildar med
Östra Sönnarslöf ett omväxlande regalt och till egaren
af Maltesholm patronellt pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. — 2. Bränneri i nämnda socken. Produktionen
under tillverkningsåret 1905—06 uppgick till 387,720
l. råbrännvin med ett värde af 315,992 kr.

e. g., förkortning för lat. exempli gratia, till
exempel. Jfr e. c.

Egadiska öarna l. Ægadiska öarna (lat. Ægates
l. Ægusæ insulæ, "getöarna", it. Isole Egadi),
ögrupp utanför Siciliens västra udde, räknas
till prov. Trapani och tillhör familjen Florio
i Palermo. Dessa öar äro Levanzo (fordom
Phorbantia), Favignana (Ægusa) och Marittimo
(Hiera l. Sacra), hvilka tillsammans hafva en areal af
43,2 kvkm. med 6,419 inv. (1901). Störst är Favignana,
som har präktiga betesmarker och stora hjordar samt
en mängd getter och kaniner. Denna ö producerar
ett utmärkt vin (Bosco-vin), saffran, fikon och
granatäpplen. Vid en vik på norra kusten ligger
hufvudorten, Favignana. Vid nämnda vik vann
C. Lutatius Catulus 241 f. Kr. en sjöseger öfver
kartagerna, hvarigenom det första puniska kriget
bragtes till slut.

Egal (fr. égal, lat. æqualis), jämlik, jämgod;
likformig; likgiltig, enahanda. — Egalisera
(fr. égaliser), utjämna, göra jämn l. likformig. I
utbildandet af sångröster ingår som en viktig
angelägenhet egaliseringen, d. v. s. det
fullständiga utjämnandet af "registren" för att all
inbördes skillnad mellan deras olika klangfärger
må såvidt möjligt utplånas. — Egalitet
(fr. égalité), utjämning, jämnhet, likformighet;
jämlikhet. Jfr Liberté. — Sedan hertig Ludvig
Filip af Orléans under franska revolutionen slutit
sig till de vildaste radikalerna, kallade han sig
medborgaren Philippe Égalité. Jfr Orléans.

Egalisera. Se Egal.

Egalitet och Égalité. Se Egal.

Eganderätt. 1. Jur., i vanlig juridisk mening den
allmännaste, i och för sig mest omfattande rätten till
en sak (fastighet eller lösöre). Eganderättens begrepp
innebär ingen inskränkning till tid eller omfång i
egarens befogenhet att efter sina afsikter bestämma
öfver saken, att bruka den på hvad sätt som helst
eller lämna den obegagnad, t. o. m. att förstöra
den, äfvensom att afhålla andra från densammas
tillgodonjutande. I eganderätten har man sålunda
brukat inlägga befogenhet för egaren att besitta saken
(jus possidendi) och att hindra andra från intrång
i egarens rådighet (jus excludendi). Emellertid kan
man ej genom uppräkning af särskilda befogenheter
angifva eganderätten innehåll, enär detta i särskilda
fall kan vara mer eller mindre begränsadt, på grund
af rättsregler till förmån för samhället eller genom
enskildas rättigheter till samma
föremål. Eganderättens väsen innebär däremot, att
den, så att säga, sträfvar emot begränsningarna
och följaktligen, så snart någon af dessa faller
bort, utan vidare utvidgas till att omfatta jämväl
det ledigblifna området af befogenheter öfver
saken. Den bestämmes alltså bäst såsom rätt att
förfoga öfver en sak i alla afseenden, där icke
särskilda rättsregler eller andras rättigheter
föranleda inskränkningar. — Af hänsyn till samhällets
intressen, för hvilka egarens fått stå tillbaka,
äro åtskilliga inskränkningar i egarens förfogande
(särskildt öfver fastigheter) föreskrifna dels till
förmån för grannelaget, dels för samhällsintressen
af större omfattning. Till den förra gruppen höra
bl. a. dikningslagens ålägganden för jordegare att
upplåta mark till dike m. m., reglerna om byggande
i vattendrag samt framför allt en mängd stadganden,
som för bebyggandet och användandet af fastigheter
i städer och andra tätt befolkade samhällen
uppställa åtskilliga förbehåll till förekommande
af eldfara, osundhet och otrefnad m. m. (se
Brandordning, Byggnadsordning, Byggnadsstadga
och Ordningsstadga). Till den senare gruppen hör
hvad som är stadgadt om bl. a. expropriation och
rekvisition, till följd hvaraf egaren kan nödgas mot
betalning afstå sin egendom för allmänna ändamål,
vidare allmän farled, fiskeled, allmän flottled
och kungsådra, allt stadganden, som ålägga jordegare
att hålla vissa vattendrag öppna, äfvensom åtskilliga
inskränkningar i jordegares rådighet öfver skogen å
hans mark. — Eganderätten kan vidare vara underkastad
inskränkningar genom andra personers sakrätter
till samma föremål samt genom myndighets åtgärder
till förmån för egarens borgenärer (konkurs, kvarstad,
skingringsförbud, utmätning). — Eganderätten till en
sak kan tillkomma flera personer samtidigt, dock ej
så, att hvar och en har sina särskilda befogenheter,
utan så, att saken tillhör dem gemensamt, en hvar
till viss andel (sameganderätt). — Ordet eganderätt
begagnas äfven i vidsträcktare betydelse, då därunder
inbegripas sådana rättigheter utan egentliga
(konkreta) saker till föremål som litterär och
artistisk eganderätt samt industriell
eganderätt eller rätt att med andras uteslutande i
affärsverksamhet begagna viss firma, vissa mönster,
uppfinningar (patent) eller varumärken. Likaså
afses ett vidsträcktare eganderättsbegrepp än det
vanliga, då (särskildt i inbördes testamenten) det
talas om eganderätt (för änkling eller änka) till
en hel förmögenhet och därmed menas ett (åtminstone
relativt) oinskränkt förfogande öfver densamma. I
ännu mer omfattande betydelse brukas ordet eganderätt
någon gång, då man låter den, såsom den allmännaste
och viktigaste förmögenhetsrätten, representera
alla rättigheter af förmögenhetsnatur. I juridiskt
språkbruk begagnar man dock här hellre ordet egendom
(se d. o.).
E.V.N. (C.G. Bj.)

2. Artistisk och litterär eganderätt. Skaparen af
ett artistiskt eller litterärt
arbete är i alla civiliserade stater berättigad att,
med andras uteslutande, mångfaldiga detta sitt
alster; han kan sålunda efter behag vägra eller
medgifva andra tillstånd att reproducera (uppföra
eller utföra) detsamma. Allteftersom den afser skrift
eller konstverk, kallas denna rätt litterär eller
artistisk eganderätt. Dess förnuftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free