- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
233-234

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filipponer - Filippopel - Filippopolis. Se Filippopel - Filippos, grekisk namnform - Filippos, judisk furste - Filippov, Danilo - Filippovstjina. Se Filipponer - Filippus - Filippus, evangelist - Filip Simonsson. Se Bagler - Filipstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkosamfund (1701). För att icke behöfva underkasta
sig andra myndigheter läto Filipp och hans närmaste
anhängare frivilligt innebränna sig 1743. Äfven hans
båda närmaste efterföljare omkommo på samma sätt,
så att själfmord nästan uppfattades såsom något
heligt. Bekännare af denna lära, Filippovsjina,
som ännu finnas kvar i några sydliga och västliga
guvernement af Ryssland, lära numera utmärka sig för
flit, ordningssinne och redlighet, men äro därjämte
fanatiska, vidskepliga och likgiltiga för det
öfriga samhället samt hysa ännu en viss sympati för
själfmord såsom ett godt medel och själfändamål. Efter
förföljelserna i Ryssland utvandrade en del till
Rumänien, där de kallas lipoveni, samt till polska
och baltiska landsändar (lipovaner). Deras historia
är föga känd. Det bästa arbetet om denna sekt är
författadt af rumäniske metropoliten Melchisedek,
"Lipovenismulu adice schisrnaticii séu rascolnieii
si ereticii rusesci" (1871), men denna bok är numera
ytterst svåråtkomlig, enär lipovanerna köpte upp och
brände alla exemplar de kunde komma åt. A-d J.

Filippopel (grek. Filippopolis,
nygrek. Filippopoli, turk. Filibé, bulg. Plovdiv),
hufvudstad i Östrumilien, på båda sidorna af Maritsa,
där den börjar blifva segelbar, samt vid järnvägen
Konstantinopel-Sofia-Belgrad. 45,572 inv. (1905),
däraf 2/5 bulgarer, 1/6 turkar, 1/8 greker, vidare
armenier, zigenare, spanska judar (spanioler)
o. a. F. ligger på flera syenitkullar, en bergsstad
midt på Maritsaslätten. Den har under senare år
mycket utvidgats och förskönats, men består mest
af trähus. I F. finnes ett stort antal moskéer
och kyrkor, ett museum, ett nationalbibliotek,
en appellationsdomstol. Det har siden-, klädes-
och bomullsfabriker samt matt- och tobaksfabriker,
stor trädgårdsskötsel, vin- och risodling. Liflig
handel. Säte för en bulgarisk och en grekisk-ortodox
metropolit samt den apostoliske vikarien för Sofia
och F. Staden hette ursprungligen Eumolpias, men
fick namnet Filippopolis efter macedoniske konungen
Filip II, stadens egentlige grundläggare. Af romarna
kallades det Trimontium, emedan det låg på tre
kullar, och var under don romerska tiden hufvudstad i
prov. Thracia. 250 e. Kr. intogs och plundrades F. af
goterna. 1363 föll staden i turkarnas händer. 15-17
jan. 1878 vann ryske generalen Gurko vid F. en seger
öfver Sulejman pascha. (Ryskt minnesmärke häröfver
i F.). (J.F.N.)

Filippopolis. Se Filippopel.

Filippos(Φιλιππς), grekisk namnform för Filip.

Filippos, judisk furste, tetrark, son af konung
Herodes den store och Kleopatra, erhöll efter
faderns död (4 f. Kr.) områdena Batanæa, Trachonitis,
Auranitis, Gaulanitis och Panias, belägna i norra
delen af landet ö. om Jordan. Han förde en lugn och
fredlig regering under romersk öfverhöghet och var
den bäste af Herodes’ ättlingar. Det gamla Panias
vid södra ändan af Hermon och en af Jordans källor
ombyggde han och kallade det till kejsarens ära
Cæsarea med tillägget Filippi till skillnad från
det vid hafvet belägna. Betsaida vid Jordans inlopp
i sjön Gennesaret ombyggde han likaledes och kallade
det efter kejsar Augustus’ dotter B. Julias. F. dog
33 eller 34 e. Kr. I evangelierna uppgifves F. såsom
gift med Herodias, hvilken Herodes Antipas skall
ha tagit från honom (Mark. 6: 17, Matt. 14: 3). Men
enligt Josefos hette Herodias’ förste gemål Herodes,
en son af Herodes den store,
som ej erhöll något område vid faderns död, utan
lefde som privatman. För att förlika evangeliernas
uppgifter med Josefos’ ha därför flera antagit,
att äfven denne Herodes burit namnet Filippos. E. S-e.

Filippov, Danilo, rysk sekterist (ej att
förväxla med filipponernas stiftare), stiftade
”gisslarnas” samfund (chlyslovskaja sekla). F., en
bonde från guv. Kostroma, rymde från soldattjänsten
och slog sig omkr. 1631 ned i guv. Vladimir, där
han påstod sig ha fått en gudomlig uppenbarelse
och grundade ett med ”stymparnas” sekt besläktadt
samfund, som förkastade allt slags äktenskaplig
sammanlefnad. Han förföljdes af myndigheterna
och satt fängslad en tid, hvarpå han förlade sitt
”gudahus” till staden Kostroma. F. åtnjöt gudomlig
dyrkan af sina anhängare, men skildringarna
af hans lif och verksamhet ha högeligen
förfalskats - så t. ex. legenden att han just på
nyårsdagen 1700 skulle ha "upptagits till himlen",
d. v. s. dött. Till hans förmenta graf i byn Kriusjino
företagas fortfarande vallfärder af hans trogna.
A–d J.

Filippovstjina. Se Filipponer.

Filippus, en af Jesu tolf apostlar, nämnes i
de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar
jämte Bartolomeus, men omtalas i dem ej vidare. I
Johannesevangeliet däremot uppträder han vid flera
tillfällen talande och handlande. Betsaida i Galiléen
nämnes där såsom hans födelseort (Joh. 1: 44). Enligt
den gamla kristna traditionen predikade han evangelium
i Frygien och dog vid hög ålder i Hierapolis,
men enligt nyare forskare beror denna uppgift på en
förväxling af aposteln F. med evangelisten F. (Se 5
å planschen till art. Apostel.)
(J. P.)

Filippus, evangelist, var en af de sju män, som af den
kristna församlingen i Jerusalem utsågos att förvalta
dess gemensamma egendom (Apg. 6: 1–6). Han är den
förste, som berättas ha förkunnat evangelium utom
judendomens område (Apg. 8: 5-8 o. 26-39) och kan i
detta hänseende betraktas såsom en föregångare till
Paulus. Han kallades evangelist, d. v. s. missionär,
var en tid bosatt i Cæsarea, där han besöktes af
aposteln Paulus, och hade fyra döttrar, hvilka
egde profetisk begåfning (Apg. 21: 8, 9). Nyare
forskare hänföra till honom hvad den kyrkliga
traditionen berättar om aposteln F:s verksamhet i
Mindre Asien. Några ha också ansett, att den bild
Johannesevangeliet ger af aposteln F. beror på nämnda
förväxling af honom med evangelisten af samma namn,
i det att bådas drag i den senare traditionen skulle
ha sammansmält till ett helt.
(J. P.)

Filip Simonsson. Se Bagler.

Filipstad, bergsstad i
Värmlands län, i en
mycket naturskön trakt,
vid norra ändan af sjön
Daglösen och genomfluten
af ett från Lersjön
kommande och i
Daglösen utfallande
vattendrag. Stadsplanen har
varit omkr. 18 har, men
ny sådan, omfattande
det närmast n. om staden
belägna området, är
utarbetad för att under den
närmaste tiden

illustration placeholder
Filipstads vapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free