- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
599-600

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galett ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l. gul, hjulformig, 4- eller 3-delad och torr,
tvådelad klyffrukt. Bladen äro kransställda (jfr
Stipler). Svenska floran eger 11 arter, bland
hvilka åtskilliga förr varit använda i medicinen
mot hvarjehanda lidanden. Den å ängar, backar och
åkerrenar allmänna G. verum L., gulmåra, Jungfru
Marias sänghalm, har klart gula, starkt luktande
blommor, som begagnats till färgning af garn och
af vissa ostsorter, örten, lagd i kokande mjölk,
ystar densamma. G. boreale L., hvitmåra
(se fig.), har hvita blommor i rika spiror och är
allmän på torra gräsbackar och vägkanter öfver
hela landet. G. aparine L., snärjgräs,
är ett enårigt, allmänt ogräs på odlade ställen,
utmärkt af sin sträfva, snärjande stjälk och
små blommor.
O. T. S. (G. L-m.)

Gali’tzin. Se Galitsin.

Galizien, kronland i kejsardömet Österrike
med titel "konungariket G. och Lodomerien
jämte storhertigdömet Krakau och hertigdömena
Auschwitz och Zator". Det är beläget mellan 18°
56’ och 26° 30’ ö. lgd samt mellan 47° 44’ och
50° 48’ n. br. och gränsar i n. till Polen,
i ö. till Ryssland, i s. till Bukovina och
Ungern samt i v. till österrikiska och preussiska
Schlesien. 78,532 kvkm. 7,495,606 inv. (1902), 95
inv. på 1 kvkm. Södra delen af G. är ett högland,
som höjer sig från 300 till 2,000 m. ö. h., i det
att landet utbreder sig öfver norra sluttningen
af Beskiderna, Tatra och Skogskarpaterna. De
största höjderna nå i Beskiderna Babiagóra
(1,725 m.), i det galiziska Tatra Polska Grat
(2,191 m.) och i Skogskarpaterna Czornahora
(2,058 m.). I sin mellersta del är landet fylldt
af kullar, men öfvergår vid Dnjestr och Weichsel
till ett jämnt lågland. Norr om förstnämnda flod
tränger den volynska platån in i nordvästra G.,
där den når en höjd af 400 m. I östra delen af
G. bär slätten ofta små kullar, som man anser
vara uppkastade af människor, och där träffas
äfven s. k. jordtrattar, d. v. s. trattformiga
fördjupningar i marken, som ibland ha en omkrets
af 40–110 m. Norra G. har många vackra vattenfall
och är rikt på sjöar och hålor. – Mer än 400
floder bevattna landet. 51 proc. tillhöra
Weichsels flodområde med tillflödena Sola,
Skawa, Dunajec (med Poprád), Wisloka, San
och Bug, återstoden tillhör Dnjestrs, Pruths,
Sereths och Styrs (Dnjeprs), d. v. s. Svarta
hafvets, vattenområde. – Landet är också rikt
på mineralkällor. – Klimatet är utprägladt
kontinentalt, temperaturextremerna äro för
Krakau 30,9° och -21,2° C. Årsmedeltemperaturen
är i denna stad 7,9°, i Lemberg 8,1°. Landets
medelnederbörd beräknas af Sonklar till 730
mm. Utan skydd mot nordliga och nordöstliga
vindar har G. sen vår, kort sommar och lång,
kall vinter.

G:s hufvudnäringar äro jordbruk och
skogsskötsel. Af hela arealen äro 96,65
proc. produktiv jord; den odlade jorden upptager
50 proc., medan skogar täcka mer än en fjärdedel
(25,76 proc.) af hela ytan. Jordbruket lämnar,
ehuru det ingalunda står högt, i goda år spannmål
utöfver landets behof. Mest odlas råg, hvete,
hafre och potatis, vidare korn, majs, bohvete,
hirs. Därjämte odlas mycket sockerbetor, raps,
lin, hampa, tobak, humle samt foderväxter. Stora
mängder trävaror exporteras. I G. finnes en
småväxt, men uthållig hästras (huzulrasen),
och i fråga om hästafvel intager G. första
platsen inom monarkien (öfver 100 stuterier);
nötkreatur exporteras till betydligt värde. – I skogarna
skjutas bl. a. björnar, vargar och lodjur. –
De viktigaste mineralprodukterna äro salt,
petroleum och stenkol. 1901 producerades
144,5 mill. kg. salt, dels stensalt från
saltgrufvorna Wieliczka och Bochnia, dels
koksalt från nio saliner. – Petroleum erhölls
s. å. ur omkr. 2,000 borrhål i trakten af Jaslo,
Boryslaw och Kolomea. Produktionen steg till
450,000 ton. Stenkol brytas n. v. om Krakau
(1901 987,900 ton). Andra bergverksprodukter
äro bly- och zinkmalm, ozokerit, brunkol och
järn. – Industrien är ej synnerligen utvecklad;
viktigast är klädesindustrien i Biafa och dess
omgifning, brännvinsbrännerier och ölbryggerier,
raffinering af petroleum, sågverksrörelse,
tobakstillverkning, kvarnindustri och
sockerfabrikation. Handeln ligger mest i
händerna på judarna och är ganska liflig. Mest
exporteras råvaror, medan industrialster
importeras; af betydelse är transitohandeln
mellan å ena sidan västra Österrike, å den
andra Tyskland och Ryssland. Den förmedlas
hufvudsakligen genom järnvägarna, af hvilka
1900 funnos 3,584 km. Vattenvägarna voro 2,103
km. Post- och telegraf anstalternas antal var
s. å. 883. Folkmängden ökas mycket raskt (åren
1890-1900 med 10,72 proc.). I fråga om antalet
oäkta födda intaga G. och Bukovina en plats för
sig; under åren 1891–1900 var deras antal 100,9
på 1,000 ogifta kvinnor af 20–45 år (i Sverige
var motsvarande siffra 37,8). Befolkningen består
(1900) hufvudsakligen af polacker (54,75 proc.),
mest i västra G., med olika lokala namn – goraler
("bergsbor"), lacher ("slättbor"), lasoviaker
("skogsbor"), krakoviaker, podhalaner, masurer
etc. – och af rutener (42,2 proc.), företrädesvis
i östra G. (podolier och volynier på slätten,
huzuler och bojker i berglandet). Floden San
kan anses vara gräns emellan polackernas och
rutenernas hufvudmassor. Därjämte förekomma
tyskar (211,752, 2,91 proc.) och västslaver
(tjecher, märer och slovaker; tills. 9,014)
samt judar. 3,35 mill. äro romerska katoliker
(mest polacker), 3,1 mill. grekiska katoliker
(mest rutener) och 811,371 (11,09 proc.) mosaiska
trosbekännare; dessutom 1,532 armeniska kristna
och 45,331 evangeliska. Det finnes en katolsk
ärkebiskop i Lemberg med två suffraganbiskopar
(i Przemysl och Tarnów) samt en omedelbar
biskop i Krakau, en grekiskkatolsk ärkebiskop
i Lemberg med 2 suffraganbiskopar (i Przemysl
och Stanislau) samt en armenisk-katolsk
ärkebiskop i Lemberg. Protestanterna ha två
superintendenter (i Biala) och judarna 252
församlingar. – Folkbildningen står lågt,
enär till följd af brist på skolor endast
83 proc. af de skolpliktiga barnen besöka
skolorna. Af högre läroanstalter finnas
2 universitet i Krakau och Lemberg (båda
grundade af polacker, men det senare hvad
undervisningsspråket beträffar till hälften
rutenskt), en teknisk och en veterinärhögskola
i Lemberg, en konstskola i Krakau, en högre
landtbruksläroanstalt i Dublany, en skogsskola
i Lemberg, 3 teol. diecesanläroanstalter,
6 prästseminarier och 34 gymnasier (däraf 5
uteslutande rutenska, ett flertal med såväl
polskt som rutenskt undervisningsspråk, hvarjämte
rutenska är obligatoriskt undervisningsämne
i två polska gymnasier, i Przemysl och Sokal)
m. m. Folkskolornas antal var 1906: 2,383 polska,
2,144 rutenska och 24 tyska. Dessutom finnas
230 privatskolor, nästan uteslutande polska. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free