- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
733-734

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölk - Mjölkafsöndring, Mjölksekretion, Laktation, med.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller till beredning af mesost och kasein (se Kasein,
Mjölkhushållning, Ost och Smör). Mjölkens
mängd och beskaffenhet växlar på grund af åtskilliga
förhållanden. Sålunda ge låglandsraser i allmänhet
mycken, men vattnig, mager mjölk med löst fett, under
det att raser från högländt mark och i synnerhet
bergsraser lämna mindre mjölk med högre halt af
fasta beståndsdelar, i synnerhet fett och detta af
fastare konsistens. Hvad de i Sverige förekommande
boskapsraserna angår, lämna goda besättningar af
den svart-hvita låglandsrasen vanligen 3,000–5,000
kg. mjölk med 2,8–3,2 proc. fett om året, af ayrshire-
och rödbrokig svensk ras 3,000–4,000 kg. mjölk
med 3,3–3,5 proc. fett, af fjällras 2,300–3,000
kg. mjölk med 3,5–4 proc. fett. Fetaste mjölken
lämnar den i Sverige sällsynta jerseyrasen med 4–5
proc. fetthalt. Än större växlingar visa enskilda
djur, och då anlag såväl för mjölkrikedom som för hög
fetthalt i mjölken rätt väl ärfvas, sträfvar man vid
kreatursafveln att genom urval höja dessa egenskaper.

Mängden afsöndrad mjölk är störst kort efter
kalfningen och sjunker sedan till afsiningen,
som bör inträda 2–3 månader före ny kalfning,
hvaremot mjölkens fetthalt småningom stiger mot
mjölkningstidens slut. Mjölkens mängd och fetthalt
bero ock af mellantiden mellan mjölkningarna och ökas,
ju kortare denna tid är; därför erhålles den magraste
mjölken på morgonen, då längsta tiden förflutit
sedan förra mjölkningen. Vid hvarje mjölkning är
den första mjölken magrast och den sist urmjölkade
mycket fet, hvarför fullständig urmjölkning af
jufret är mycket viktig. En måttlig rörelse och
lindrigt arbete i långsam takt nedsätter ej alls
eller blott föga mjölkmängden, men ökar mjölkens
fetthalt, hvaremot stark ansträngning sänker både
mjölkmängd och fetthalt. Slutligen inverkar äfven
utfodringen. Utöfver behofvet för kroppens underhåll
åtgår ungefär 1/3 foderenhet med 65 gr. ägghvita
till bildning af 1 kg. mjölk. Vid otillräcklig
fodring minskas såväl mjölkmängd som fetthalt,
under det att riklig fodring höjer mjölkmängden
intill dess gränsen för djurets produktionsförmåga
uppnåtts, dock under förutsättning, att fodrets
ägghvitehalt är tillräcklig. Äfven fodrets
beskaffenhet inverkar, om än i mindre mån, på
såväl mjölkmängd som fetthalt. Vissa fodermedel,
såsom palm-, kokos-, bomulls- och linfrökakor,
ärter, bönor och vicker, betblast och hö, pläga höja
mjölkens fetthalt. Andra, som glutenfoder, sesam- och
sojakakor, majs, rotfrukter och sockerrika fodermedel,
öka mjölkmängden, men sänka fetthalten något litet,
under det att vallmo- och lindådrekakor samt kalla
och frusna fodermedel starkt sänka fetthalten och
vanligen äfven mjölkmängden. Äfven på mjölkens smak
och hållbarhet kunna fodermedlen inverka, hvarför
användningen af sådana fodermedel, som i detta
afseende kunna verka ofördelaktigt (rofvor, drank,
färsk klöfver m. fl.), bör ske med försiktighet
och vid foderblandningens sammansättning stor
hänsyn bör tagas till dess inverkan på mjölkens och
mjölkprodukternas beskaffenhet. Slutligen inverka
åtskilliga fodermedel på fettets färg och fasthet
och därmed på smörets beskaffenhet (se Smör). Då
sålunda mjölks beskaffenhet och därmed dess värde
kan växla i hög grad och den äfven kan undergå för
yttre iakttagelse omärkliga
förändringar, som kunna vara hälsovådliga för
förbrukaren, har det rätt allmänt i städernas
hälsovårdsstadgar fastställts vissa fordringar på
salumjölkens fetthalt, renhet samt oförfalskade
och friska beskaffenhet. Oskummad mjölk skall till
sin sammansättning vara sådan kon lämnat den vid
fullständig utmjölkning, utan att den sista, fetaste
mjölken undantagits och utan att grädde afskummats
eller vatten tillsatts. Detta kontrolleras vanligen
blott genom bestämning af fetthalten, som enligt för
vissa städer fastställda stadgar skall vara minst
3 proc. eller på andia håll lägst 2,8 proc. Det
senare talet är nödigt, där traktens vanliga
koras är låglandsboskap, som lämnar mager mjölk,
men äfven dessa låga fordringar på fetthalt kunna
vålla svårigheter, därför att kornas morgonmjölk
kan vara än fettfattigare, hvilket då får upphjälpas
genom tillsats af grädde. Då det kan synas ovisst, om
mjölken är skummad eller utspädd, kan frågan afgöras
genom kemisk analys, som visar, om förhållandet mellan
halt af fett och af fettfria fasta beståndsdelar är
normalt (se Mjölkprofning). Handskummad
mjölk bör innehålla minst O,6 proc. fett, hvaremot
väl maskinseparerad mjölk icke har högre fetthalt
än 0,10–0,15 proc. och handseparerad ej öfver 0,20
proc. Mjölkens renhet och att icke jäsningsprocesser
atsevärdt förändrat dess smaklighet eller bruksvärde
kan man finna genom vissa undersökningar (se
Mjölkprofning). Slutligen bör fordras,
att mjölken alstrats af friska kor och icke vid
mjölkningen eller efterföljande behandling varit
utsatt för att upptaga orenlighet eller smittämnen,
hvilket kan öfvervakas endast genom kontroll af kor,
ladugård samt ladugårds- och mejeripersonal. Sådan
kontroll är i många städer genomförd i afseende på
en del af den tillförda mjölken, hvilken då säljes
som kontrollmjölk. Därjämte säljes äfven barnmjölk,
på hvilken utöfver den sanitära kontrollen
ställes fordran, att den skall hålla minst 4
proc. fett och vara producerad utan användning
af sådana fodermedel, som anses ha ofördelaktig
inverkan på mjölkens beskaffenhet. Mjölkkontrollen
utöfvas i Sverige af städernas hälsovårdsnämnder.
H. J. Dft.

Mjölkafsöndring, Mjölksekretion, Laktation,
med. Med inträdd befruktning bli
mjölkkörtlarna säte lör liflig verksamhet. De till
dem gående blodkärlen vidgas, och brösten svälla;
själfva körtelsubstansen börjar starkt tillväxa, och
redan under första hafvandeskapsmånaderna kan hos
människan en tunn vätska frampressas ur brösten. En
verklig mjölkafsöndrande verksamhet i de sålunda
förberedda mjölkkörtlarna inträder emellertid i
regel först, sedan fostret och äggdelarna afgått
från modern, och blir starkare ju närmare tiden
för hafvandeskapets normala slut denna afgång
inträffar. Den mjölkafsöndring, som börjar efter
inträdd förlossning, har under första dagarna en
egenartad karaktär. Mjölken afsöndras i ringa mängd,
är tunn, vattnig med inblandade gula flockar samt
stelnar vid uppkokning (colostrum, råmjölk). Först
på 2:a, 3:e eller 4:e dygnet, ibland ännu senare,
börjar en riklig afsöndring af mjölk, som raskt
antar de karakteristiska egenskaperna (se Mjölk).
Bröstkörtlarna bli därvid ytterligare svällda
och hårda för ett eller annat dygn. Öfvergående ömhet
och smärtor samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free