- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
419-420

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nani, Giovanni Baptista - Nanino (Nanini), Giovanni Maria - Nanism. Se Nannism - Naniträd - Nankin (gul bomull), bot. Se Gossypium - Nankinett - Nanking - Nanking - Nanling - Nanna - Nannar, namn på den babyloniske månguden Sin. Se Babylonien, sp. 587 - Nannarelli, Fabio - Nannestad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historiker, f. 1616 i Venezia, d. 1678, användes i
diplomatiska uppdrag för republiken Venezias räkning
vid hofven i Paris och Wien, blef 1652 republikens
historiograf, deltog i förhandlingarna om Pyreneiska
freden 1659 och var vid sin död bibliotekarie vid
San Marco-biblioteket. Hans förnämsta verk, Istoria
della repubblica veneta
(omfattande tiden 1613-71),
är tryckt bl. a. i d. 8-9 af samlingsverket "Raccolta
degli storici veneziani" (1720), där åtföljdt af en
biografi öfver N. af F. C. Zeno.

Nanino (Nanini), Giovanni Maria, italiensk
tonsättare, f. omkr. 1545 i Tivoli, d. 1607 i Rom,
lärjunge af Palestrina, var 1571-75 kapellmästare vid
Santa Maria maggiore i Rom, där han 1577 blef påflig
kapellsångare och 1604 kapellmästare vid Sixtinska
kapellet, hvarjämte han 1580 med Palestrina öppnade en
kompositionsskola, som vann stort inflytande. N. var
en af de mest glänsande representanterna för den stora
romerska skolan och den s. k. Palestrinastilen. Hans
berömdaste lärjunge var G. Allegri. Många af N:s
kompositioner ha stannat i manuskript. Utgifna äro
flera böcker motetter, madrigaler och canzonetter,
hvarjämte åtskilliga stycken finnas aftryckta i
samlingar af Proske, Rochlitz o. a. Biogr, af Haberl
(i "Kirchenmus. jahrbuch", 1891) och Radiciotti
(1906). - N:s broder Giovanni Bernardino N.,
f. omkr. 1550, d. 1623 i Rom, elev af den förre och
lärare vid hans musikskola, var kyrkokapellmästare
och komponerade bl. a. motetter med orgel (1608-18),
som visa inverkan af en nyare stil. A. L.*

Nanism. Se Nannism.

Naniträd, bot., namn på Metrosideros vera, växande
på södra Asiens öar. Dess hårda och varaktiga ved är
ett slags "järnträ". G. L-m.

Nankin (gul bomull), bot. Se Gossypium.

Nankinett, en sorts finare oäkta nanking.

Nanking 1. Nankin (af staden Nan-king i
Kina), urspr, en sorts kinesiskt, tätt och fast
bomullstyg, väfdt som lärft och till färgen gult
eller rödgult. Den äkta nankingfärgen är egendomlig
för den till tyget använda bomullen (af Gossypium
religiosum
) och blir vackrare efter tvättning. Äkta
nanking förekommer ej synnerligen allmänt i
handeln. Långt vanligare är imiterad sådan, hvilken
tillverkas af vanlig hvit domestik, som gulfärgas.
(G. A. W.)

Nanking ("södra hufvudstaden", så kalladt, emedan det
två gånger varit hela Kinas hufvudstad, 317-582 och
1368-1403), hufvudstad i vicekonungadömet Liang-kiang,
som omfattar prov. Kiang-su, Ngan-hwéi och Kiang-si
(men icke, såsom vanligen uppges, hufvudstad i
Kiang-su), ligger på södra stranden af Jang-tse-kiang
360 km. från dess mynning. 267,000 inv. (1910,
enligt tull- och konsulsberäkningen). Staden är mer
än 2,000 år gammal och har haft flera namn (Kin-ling,
Tan-jang, Kiang-nan och efter 1368 Nanking). Sedan
mandschudynastien kom på tronen, har den officiellt
burit namnet Kiangning, ehuru namnet N. i dagligt
tal allmänt begagnas. Det var länge, äfven sedan det
upphört att vara hufvudstad, en svår konkurrent till
Peking genom sin öfverlägsenhet i industri, handel
och folkmängd. Under sin glanstid var N. världens
mest folkrika stad och hade ännu före 1853 800,000
inv. Men dess storhet föll under taipingupproret
(se Kina, sp. 65). I febr. 1853 eröfrades N. af
rebellerna, som nedhöggo massor af invånarna; det
blef nu taipingmonarkens residens, men återtogs
efter två års belägring 19 juli 1864. Därvid
förstördes staden i grund, och hela den återstående
befolkningen dödades. Väl har staden återuppbyggts,
men i mycket förminskad skala. Inom den 30 eller 35
km. långa ringmur, som förr omgaf den, ligga nu,
jämte bebyggda delar, vidsträckta åkerfält och
jaktmarker, där man jagar beckasiner, fasaner och
äfven större djur. - Alla N:s gamla praktbyggnader ha
sålunda förstörts, bl. a. det kejserliga palatset
med det ryktbara porslinstornet (paongan tah,
se pl. III till art. Byggnadskonst). Detta, som
byggdes 1411-30 af arkitekten Sjilang-Hovang,
var en oktogonal 67,5 m. hög pagod, uppförd i 9
våningar af tegelsten och utvändigt beklädd med fint
porslin af växlande färger, bland hvilka den gröna
var förhärskande; från de olika takens utsprång af
grönglaseradt porslin nedhängde hundratals klockor
och lampor. F. n. består N. af en kinesisk och en
tatarisk stadsdel och har åtskillig industri, såsom
tillverkning af bläck, papper, artificiella blommor,
siden och bomullstyger m. m. N. har äfven återtagit
sin gamla rangplats som den kinesiska lärdomens
centrum; ända till 12,000 studenter komma årligen
dit för att aflägga examina. Stora bibliotek och
tryckerier ha uppförts. Omkr. 50,000 af dess invånare
äro muhammedaner. Som handelsstad har det alldeles
öfverflyglats af Tschin-kiang (se d. o.). Sedan 1909
är N. förenadt med Shanghai medelst järnväg (309 km.).
J. F. N.

N:s befästningar utgöras dels af den gamla
stadsmuren, inom hvilken finnas några numera
betydelselösa försvarsverk, dels af två yttre
befästningslinjer, af hvika den längst framskjutna,
Yen-tse-ke-batterierna, ligger på flodens båda
stränder strax ö. om Tsauhia-ön. S. om denna och n. om
N. ligga Nankingverken: Tigerhöjds-, Lejonhöjds- och
Ting Shan-forten. Äfven ett minförsvar är anordnadt.
L. W:son M.

Nanling 1. Nanschan ("södra berget"), namn på en
del af de berg, som bilda vattendelaren emellan
Jang-tse-kiang och Hwang-ho. J. F. N.

Nanna. 1. Nord. myt., Neps dotter, var Balders maka
(se Balder, sp. 758). Deras son var Forsete. -
2. N., Nockes dotter, namnes i edda-dikten Hyndluljóð.
1-2. B-e.

Nannar, namn på den babyloniske månguden Sin. Se
Babylonien, sp. 587.

Nannarelli, Fabio, italiensk skald, f. 1825 i Rom,
d. 1894, blef professor i estetik och italiensk
litteratur i Milano 1860 och i Rom 1870. Han
vidmakthöll den romerska skaldeskolans klassiska
traditioner. Af hans verk kunna nämnas Poesie (1853),
Nuove poesie (1856), visionen Dante e Beatrice (1865),
Nuove liriche (1881) m. fl; diktalster samt åtskilliga
skrifter i litteraturhistoria.

Nannestad, härad och pastorat i Akershus amt, Norge,
n. om Kristiania, kring öfre delen af Leirälfven
och södra delen af Hurdalssjön. Det omfattar västra
delen af Romeriksslätten och dennas fortsättning i
skogsåsarna västerut mot Hadeland. 331,56 kvkm. 4,070
inv. (1910). En flik af Norges största exercisplats,
Gardermoen (se


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free