- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
249-250

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soest - Soetbeer, Georg Adolf - Soers de la charité - Soers de la miséricorde - Sofala - Sofene - Soferim - Soffa - Soffite - Sofia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249

Soetbeer-Sofia

250

(som i sin nuv. form härrör från 1100-talet) och
den 1314 grundlagda Wiesenkirche, ett mästerverk af
gotisk arkitektur. En af de rikaste hansestäderna
under medeltiden, egde S. af alla tyska städer den
äldsta stadsrätten (die Soester schraa, lat. Jus
susatense), hvilken tjänade som mönster för Hamburg,
Lybeck m. fl. städer. Efter att ha varit hufvudort
i sachsiska landet Engern eröfrades det 1180 af
ärkebiskopen af Köln, men ställde sig 1444 under
skydd af hertig Adolf af Kleve och Mark, hvarigenom
en häftig strid framkallades, den s. k. Soest-fejden,
hvarunder staden 1447 motstod en belägring af 60,000
man och som 1449 ledde till stadens förening som
län med Kleve. - 2. [söst] Kommun i nederländska
prov. Utrecht. 5,183 inv. (1909). Ett 1674 byggdt
slott, som är änkedrottning Emmas sommarresidens.
l o. 2. (J- F- K-)

Soetbeer [sötber], Georg Adolf, rysk nationalekonom,
f. 23 nov. 1814 i Hamburg, d. 23 okt. 1892 i
Göttingen, blef 1840 bibliotekarie, 1848 sekreterare
vid kommersdeputationen (ett mellanting mellan ett
kommerskollegium och en handelskammare) i Hamburg
och 1872 hedersprofessor i Göttingen med titel
geheime regie-rungsrat. S. arbetade kraftigt för en
reform af tyska mynt- och bankväsendet samt ifrade
därvid särskildt för införande af guldmyntfot. Af
hans skrifter må nämnas Edelmetallproduktion
und wertverhältnis zwischen gold und silber sett
der entdeckung Amerikas bis zur gegenwart (1879)
och Materialien zur erläuterung und beurteilung
der wirthschaftlichen edelmetallverhältnisse
und der währungsfrage (1885; 2:a uppl. 1886) och
Litera-turnachweis uber geld- und miinzwesen (1892),
ett standardverk. S. blef led. af sv. Vet. akad. 1887.

Soeurs de la charité [sör de la jarite], fr. Se
Barmhärtiga systrar.

Soeurs de la miséricorde [sör de lamiserikå’rd],
fr. Se Barmhärtiga systrar.

Sofala [sofa;lo], arab., "låglandet", ett till
portugisiska distriktet Mosambik (se d. o.) hörande
kustland i Öst-Afrika. Det sträcker sig från
Sambesi till Delagoaviken, är bördigt och eger
i det inre betydande mineraltillgångar, men har
en fåtalig befolkning. Hufvudorten, Sofala, vid
Sofalaflodens breda mynningsvik i Mosambik-ka-nalen,
är sedan 1505 portugisisk besittning och dref på
1400-talet viktig guldhandel. Omkr. 1,000 inv.
(J. F. N.)

Sofene (grek. ^ccxprjrrj), landskap mellan
södra Taurus och Antitaurus, nu kalladt M a
m u r e t ul-Asis (se d. o.). Hufvudstad var
Karkatro-kertha, det nuv. Kharput (se d. o.), med
urgamla ruiner. S. behärskades i forntiden först af
kal-déerna, blef sedan själfständigt och förenades
under Tigranes II (97-56 f. Kr.) med Armenien. Se
Lehmann-Haupt, "Armenien", I. J-C.

Soferim (sing. sofer), hebr., skriftlärda (se d. o.).

Soffa (af arab. soffah, hvilobädd, läger), möbel
af trä, metall, sten o. s. v., afsedd att sitta på
för två eller flera personer och försedd med rygg,
oftast äfven med sidostöd. Soffan är en utveckling af
bänken och har på mångfaldigt sätt omgestaltats efter
olika plats och uppgift: stoppadt säte, skilda slag af
både till säng och säte brukbar möbel, trädgårdssoffa
(korg-, järn- o. s. v.) m. fl.

Ordet inlånades i svenska språket under första
årtiondena af 1700-talet. Den första soffa, som
tillverkades i Sverige, torde ha varit den som i
Stockholm ställdes i ordning för den 1727 hit anlända
turkiska ambassaden. Jfr Bädd, D u-chatel och Möbel,
sp. 302 och pl. IV.

Soffite [såffi’t], fr. (it. soffitto, af
lat. suffigere, fästa undertill). 1. Bygnk.,
undersidan af en arkitektonisk konstruktionsdel,
som har horisontalt läge öfver åskådarens hufvud,
t. ex. den fria delen af en arkitrav, en hängplatta,
en takbjälke, likasom ock en plafond eller
ett kassetteradt tak. Men som den formgifning
och dekoration (i skulptur eller målning), som
urspr, utbildats för arkitraven och plafonden,
senare öfverfördes till sådana konstruktionsformer
som arkaden och hvalfvet (tunnhvalf, krysshvalf,
kupol), har äfven här, ehuru oegentligt, benämningen
"soffite" kommit till användning. Jfr Kalymmatier,
Kassett, L a-kunarietak och Plafond. - 2. (Soffite
r) De öfver en teaterscen uppsatta perspek-tiviska
dekorationer, som föreställa innertak, hvalf etc.
1-2. C. G-m.

Sofia [så7-], bulgar. Sredets (föga användt),
Bulgariens hufvudstad, ligger i midten af Balkanhalfön
i ett bäcken på omkr. 550 m. höjd, som i n. begränsas
af Balkan, i s. af den mäktiga syenit-stocken Vitoscha
(2,291 m.) och genomströmmas af Donaus biflod
Isker. Denna bördiga och väl vattnade högslätt är
öppen mot Serbien i v. och Öst-Kumelien i s. genom
bekväma pass, hvilka järnvägarna Belgrad-Nis och
Filippopel-Konstanti-nopel, resp. Burgas följa, och
mot s. v. är den förenad med Kustendils bäcken genom
en järnväg, liksom Iskerdalen följes af en järnväg
till Donau och Varna. Staden, som 1881 hade 20,500
inv., men 1910 102,812, hvilket antal nu (1917)
vuxit till öfver 160,000, hvaraf 12,800 spanska
judar, ligger vid två små bifloder till Isker (Bojana
1. Eleschnitsa och Perlovets), på en låg utlöpare från
Vitoscha. Sedan den 1878 blef Bulgariens hufvudstad,
har den blifvit fullständigt ombyggd i europeisk stil;
de smala, krokiga gatorna och de

Fig. 1. Nationalteatern i Sofia.

oansenliga husen från den turkiska tiden ha
försvunnit, och en ny stad har uppstått med breda
raka gator och bulevarder, kloak- och vattenledning,
elektrisk belysning och elektriskt spårvägssystem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free