- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
237-238

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tlinkiter - Tlinkitöarna - Tlos - Tlumacz - Tmesis - Tmolos - Tmutorakan - TMx - To - To - To-a-dobun-kai - Toalett - Toarp - Toast - Toatoabark - Toba - Toba - Toba - Tobago - Tobak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tlinkiter, indianstam. Se Nordvästindianer,
sp. 1364.

Tlinkit-öarna. Se Alexander-arkipelagen.

Tlos (grek. T???), fornstad i Lycien, vid floden
Xanthos (nu Etjen-tschai), tillhörde det lyciska
stadsförbundet. T. förstördes eller förföll
under Alexander den store, men uppblomstrade
åter på romartiden, hvilken de ruiner, som
man funnit, tillhöra. Jfr Lycien och där anförd
litt. J-C.

Tłumacz [tωomatj], stad i Galizien 20
km. s. ö. om Stanislau. Omkr. 5,000 inv. Tillverkning
af socker och brännvin. T. hade under Världskrigets
början besatts och befästs af ryssarna, men
återtogs 12 juni 1915 af österrikiske generalen
von Pflanzer-Baltin, hvarefter strider s. ö. och
ö. om T. utkämpades 30 juni, 2–4 och 28 juli. 7
aug. eröfrade ryssarna ännu en gång T., och först
25 juli 1917 togs det tillbaka af de förbundna.
L. W:son M.

Tmesis (grek., "klyfning") kallas en i synnerhet
i det grekiska skaldespråket ofta använd figur,
som består däri, att de båda lederna af ett
sammansatt ord åtskiljas af ett eller flera
mellanträdande ord. Företrädesvis är det med
prepositioner sammansatta verb, som på sådant sätt
itudelas. Äfven i svenska språket kan sådant tmesis
förekomma, oftast i fråga om verb i s. k. oäkta
sammansättning, t. ex.: På hvad syftar du hän?
A. M. A.

Tmolos (grek. T?????, lat. Tmolus; nu Bos dag), ett
berg i Lydien (se d. o.), på hvilket floderna Hermos,
Kaystros och Paktolos upprinna. T. var fordom berömdt
för sin guldrikedom. A. M. A.

Tmutorakan, stad. Se Jekaterinodar.

TMx. Se Telegram, sp. 768.

To, koreanskt förvaltningsområde, motsvarande svenskt
län, i egentliga Japan do, fu eller ken. Antalet to
i Korea är 13. H. W–k.

To, japanskt rymdmått. Se Japan, sp. 1279.

To-a-dobun-kai, ett sällskap. Se Konoye.

Toalett, fr. toilette (af toile, väf), egentl. en
liten duk till ett tvättställ; tvättställ (kommod,
lavoar); bord (eller byrå) med spegel och allehanda
smärre tillbehör för klädseln; klädsel, vanligen
blott i bemärkelsen festdräkt (fr. grande toilette);
afskildt rum (toalettrum), i hvilket man kan ordna
sin klädsel m. m.

Toarp, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 8,778
har. 2,972 inv. (1917). Annex till Rångedala, Skara
stift, Ås kontrakt. Se Folkdräkter, pl. I.

Toast [tåu’st], eng., rostadt bröd; stark dryck med
rostadt bröd; skåltal, utbringad välgångsskål.

Toatoabark, bot. Se Phyllocladus.

Toba. 1. Högslätt och sjö i det inre af den
holländsk-ostindiska ön Sumatras nordvästra del,
på omkr. 2° 30’ n. br. Sjön är den största på ön,
med en längd af 80 km. och en genomsnittsbredd af
25 km. Den ligger 905 m. ö. h. och har aflopp mot
n. ö., till Malakkasundet. Stränderna äro klippiga
och branta. Toba-platån ligger omkr. 1,000 m. ö. h.,
har ett för odling af ris, majs, bomull och tobak
gynnsamt klimat och är sedan gamla tider jämförelsevis
tätt befolkad af det å nordvästra Sumatra inhemska
folket bata (se d. o.). Jfr Hagen, "Eine reise nach
dem Toba-see in Zentralsumatra" (i "Petermanns
mittheilungen" 1883). – 2.
Dialekt af bataspråket. Se Bata.
1. H. W–k.

Toba, sydamerikansk indianstam. Se <sp><Guaycuru</sp>.

Toba, buddistisk biskop och målare. Se Japansk
konst
.

Tobago [tabei’gåu], Taba’go, brittisk ö i Västindien,
tillhör sydamerikanska gruppen af Små Antillerna och
är belägen 35 km. n. ö. om Trinidad, med hvilken
koloni T. fr. o. m. 1889 är förenadt, ön är 42
km. lång i s. v. – n. ö. och högst 20 km. bred; den
har en areal af 295 kvkm. Den är icke af vulkaniskt
ursprung, utan uppbyggd af arkeiska bergarter och
i s. v. korallbildningar. Bergen äro intill 600
m. höga, med bördiga dalar mellan sig. Åtskilliga
tropiska växter odlas, och skogarna lämna mahogny
m. fl. nyttiga träslag. Hufvudprodukter äro
socker, bananer, kokos, batater, peppar och andra
kryddor. Befolkningen, 20,749 pers. (1911), består
hufvudsakligen af negrer jämte mulatter, de hvite
äro mycket få. Ön har flera förträffliga hamnar och
står i regelbunden ångbåtsförbindelse med Trinidad,
Barbados och Greytown (Guyana). Hufvudorten är det
på sydöstkusten på 11° 12’ n. br. belägna
Scarborough, 730 inv. (1911). T. upptäcktes af Columbus
1498. Holländarna voro öns herrar 1632–77, därefter
fransmännen. Sedan 1803 har T. varit brittiskt.
(H. W–k.)

illustration placeholder
Fig. 1. Nicotiana tabacum (virginiatobak).

Tobak (sp., port. taba’co, fr. tabac, ty. tabak,
eng. tobacco), Nicotiana L., bot., farm., ett
släkte af vanligen högväxta örter, hörande till
fam. Solanaceæ (således samma familj, som innehåller
belladonna, bolmört, spikklubba m. fl. giftväxter
och äfven potatisväxten). Blomfodret är rörformigt
klocklikt, till midten 5-klufvet, blomkronan
trattlik eller bägarformig, med något zygomorft
bräm. Frukten är en 2-rummig kapsel, som öppnar
sig med två skal. Af detta släkte äro omkr. 50 arter
beskrifna, af hvilka de flesta äro amerikanska. Några
odlas i trädgårdarna som prydnadsväxter (N. glauca,
med grågröna blad och gula blommor, N. affinis och
N. longiflora, med hvita, välluktande, nyktigama
blommor och smala blad, bastarden N. Sanderæ, med
röda blommor m. fl.), andra åter äro
föremål för odling i stort till frambringandet af
det bekanta njutningsmedlet tobak. De arter, som
i många varieteter för detta ändamål företrädesvis
odlas, äro följande. 1) Virginiatobak,
N. tabacum (fig. 1 och 2:4), är en klibbhårig ört,
hvars trubbkantiga stjälk blir 1–1,5 m. hög, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free