- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
457-458

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

457

Tursi-Turuma

458

Collegium medicum föreslagen till ledare ai en
dylik institution. Han utgaf bl. a. Beskrifning
på de botemedel som med nytta blifvit brukade vid
boskapssjukans currerande i Skåne 1751 om sommartiden,
Bot för kopporna hvaraf fåren voro an-grepne 1751
och Beskrifning öfver den i Östergötland 1750-51
gångbara fänadspesten. S-g.

Tursi [to’rsi], stad i italienska prov. Potenza
(södra Italien). Omkr. 3,000 inv. Biskopssäte.

Turska (Turkiska) bönor, bot. Se Phaseolus.

Turtola [to’rtåla], socken i Uleåborgs län, Finland,
Torneå domsaga, Kemi härad, bildar ett 1912 f råa
öfvertorneå församling utbrutet, under Kemi kontrakt
och Kuopio stift hörande pastorat af 3:e kl. 1,498
kvkm. 2,854 inv. (1918), finskta-lande. _
O. B-n.

Turton [te7tn], stad (urban district) i
engelska grefsk. Lancaster, 6 km. n. om
staden Bolton, vid Merseys biflod
Tange. 12,648 inv. (1911). Bomullsindustri.
H. W-k.

Tu;rtukai, stad. Se Tutrakan.

Tu’rturdufvan (lat. tu’rtur), zool. Se Duf-släktet.

Turucha7nsk, kretsstad i rysk-sibiriska
guv. Jenisejsk, ligger 8 km. från högra stranden af
Jenisej, i en flack, ödslig nejd och har endast ett
par hundra inv., hvaraf flera förvista. Fiske utgör
hufvudnäringen. I juli hålles där liflig pälsmarknad.

Turul [to’rol], det urspr, turko-tatariska namnet
på ett slags falk eller örn, hvars kronprydda
bild konung Attila enligt den ungerska fornsagan
begagnade som sköldemärke och som blef en heraldisk
symbol för ungrarna. Enligt sagan skall också Årpåd
(se d. o.) ha tillhört en ätt med detta namn, hvilket
alltså förmodligen från sköldemärket öfvergått till
ätten. Bildhuggaren Julius Donåth skapade till
Ungerns tusenårsfest 1896 ett nationalmonument
i form af en jättestor turul, som restes vid
Bån-hida (i komitatet Komorn) på det slagfält, där
Arpåd krossade Svatopluks slaviska välde. Äfven i
Budapests slottsträdgård finnes ett turul-monument.
K. B. W.

TuYuma, skpsb., en fartygstyp, tillhörande den
vid slutet af 1700-talet befintliga svenska
skärgårdsflottan. I midten af 1700-talet bestod
denna hufvudsakligen af galärer. Dessas olämplighet
för artilleristrid - deras artilleri var svagt
och stod ej i rimligt förhållande till deras
stora besättning - hade dock alltmera framträdt,
och man började inse, att för skärgårdsflottan
erfordrades förbättrade fartygstyper, hvilka i
likhet med galärerna voro grundgående och kunde
framdrifvas med rodd såväl som segel, men egde
kraftigt artilleri. Efter Augustin Ehrensvärds förslag
uppdrogs åt dåv. underskeppsbyggmästaren vid flottan
F. H. Chap-man (se denne) att uppgöra ritningarna
härtill. Han utarbetade efter hand förslag till 4
olika typer, som, enär de skulle uppträda uteslutande
i och invid finska skärgården, blefvo benämnda efter
finska län eller landskap. Den först framkomna typen
kallades t u’r u n m a a 1. t u’-ruma (efter Åbo län,
fi. Turunmaa), äfven turkorna (efter staden Åbo,
fi. Turku); de öfriga typerna voro hä^meenmaa 1. h
e’m-mema (efter Tavastland, fi. Hämeenmaa), u ur-d
e n m a a, u’d e n m a 1. u’d e m a (efter Ny-

lands län, fi. Uudenmaa) samt p orh j a n m a a
1. polarna (efter Österbotten, fi. Pohjanmaa). Tumman
och hemmeman voro de båda största typerna, udeman
var afsevärdt mindre, och den minsta typen, pojaman,
närmade sig i storlek kanonsluparna.

Den första tumman byggdes 1761 i Stralsund. Det
största fartyget al denna typ var den 1771

Fig. 1. Tnruman "Lodbrok"

byggda "Lodbrok" (se fig. 1). Dess dimensioner
voro: längd 37,4 m., bredd 9,2 m. och djupgående
3,3 m. Fartyget hade 2 däck, batteri- och
manöverdäck, samt något uppbyggd hytta, 3 master
(af hvilka egendomligt nog fock- och stormasterna
voro i ett stycke, men mesanmasten försedd med
märsstång), bogspröt med klyfvarbom, segel i
likhet med en fregatt, dock förde turuman inga
bramsegel. Bestyckningen utgjordes af: på batteri-däck
i bredsida 22 st. 12 & kanoner och i portar förut
2 st. 18 tt kanoner, på manöverdäck i bredsida 22
nickor och förut 2 st. 12 <& kanoner, dessutom akterut
4 nickor. Rodden utfördes med 19 par nära 12 m. långa
åror i klykor på relingen; roddarna, 4 till hvar åra,
sutto på roddbänkar på manöverdäcket. Besättningen
var 250 man.

Den första hemmeman byggdes troligen 1769 i Sveaborg.
Den 1789 byggda hemmeman "Styr-

Fig. 2. Hemmeman "Styrbjörn".

björn" (se fig. 2) hade följande dimensioner: längd
43,3 m., bredd 10,7 m., djupgående 3,o m. Den hade
2 däck, batteri- och manöverdäck, samt hytta och var
fregattacklad. Bestyckningen ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free