- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
695-696

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warminster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luft i st. f. vattenånga vid kraftmaskiner
har uppstått genom de brister, som vidlåda
små ångmaskiner: faran för explosion, den ringa
verkningsgraden, i synnerhet vid smärre maskiner,
o. s. v. I teoretiskt hänseende angaf redan S. Carnot
1825 grunderna för varmluftmaskinen, och Stirling
försökte därefter i verkligheten tillämpa den. Men
det var först sedan John Ericsson (se denne) från 1833
började närmare sysselsätta sig med konstruktionen af
dylika maskiner, som dessa blefvo af någon praktisk
betydelse. Till en början försökte han i stora
maskiner ersätta ånga med luft, men dessa försök
misslyckades. Mera framgång hade hans bemödanden att
konstruera varmluftmaskiner för smärre kraftbehof,
till 1 eller högst 2 hkr, och sålunda förskaffa
den mindre industrien och landtbruket en passande
kraftmaskin. Flera andra uppfinnare ha sedermera
konstruerat dylika maskiner. — Man brukar indela
varmluftmaskinerna i två hufvudklasser: öppna och
slutna. Vid de öppna varmluftmaskinerna kommer efter
hvarje kolfslag en ny luftmängd i verksamhet, under
det att den luft, som redan verkat, utströmmar i
atmosfären. Däremot verka de slutna varmluftmaskinerna
med ständigt samma luftmassa, hvilken ömsevis
upphettas och afkyles. De sistnämnda maskinerna kunna
arbeta med komprimerad luft, hvarigenom åt maskinen
för samma effekt kunna ges mindre dimensioner. Till
de öppna varmluftmaskinerna höra Ericssons senare
maskiner. I dem finnes en liggande cylinder med två
kolfvar: födkolfven närmast till och drifkolfven
längst från eldstaden, hvarjämte cylindern vid sin
ena ända innehåller en eldstad. Födkolfven är på den
mot eldstaden vända sidan skålformig och förlängd
med en öppen cylinder, som mellan bottnarna är
fylld med finstötta träkol eller någon annan dålig
värmeledare. Den är äfven försedd med en packning mot
cylindern, så att en lufttät tillslutning uppstår, när
kolfven framgår i riktning mot eldstaden, men däremot
lämnar genomgång för luften vid rörelsen utåt. Mellan
eldstaden och cylindern finnes ännu en cylinder,
hettaren, med skålformig, mot födkolfven svarande
botten samt med en tegelmur vid den andra ändan
jämte öppning för eldstadsluckan. Drifkolfvens fram-
och tillbakagående rörelse förvandlas till roterande
rörelse hos maskinaxeln genom häfstångsutväxling,
och födkolfven erhåller sin rörelse från nämnda axel
äfven genom en häfstångsutväxling. Båda kolfvarna
fullborda sina slag utåt nästan samtidigt; men under
rörelsen inåt går födkolfven längre och hastigare än
drifkolfven, så att den förra vid utgåendet hunnit
en stor del af slaget, när den senare gått blott en
liten del däraf. Luften emellan kolfvarna komprimeras,
när båda gå emot hvarandra, från det ögonblick
födkolfven är vid den inre vändpunkten. När båda
kolfvarna gå tillsammans utåt, verkar den upphettade,
komprimerade luften, som strömmar rundt om födkolfvens
förlängda kant, på drifkolfven, hvarvid rörelsekraften
erhålles. Den upphettade luften bortströmmar genom en
ventil, och kall luft inströmmar genom en annan. —
Bland de slutna varmluftmaskinerna må nämnas Lehmanns
och Rider-Monskis. Den förstnämnda maskinen liknar
till det yttre Ericssons maskiner,
hvaremot den sistnämnda är helt annorlunda
inrättad. Där finnas nämligen två stående cylindrar,
mellan hvilka ett svänghjul bringas i rotation med
tillhjälp af vefstake och vef. Den ena af dem,
arbetscylindern, innehåller nedtill eldstaden
och däröfver en kolf; den andra, kylcylindern,
har äfven en kolf eller bortdrifvare. Mellan båda
cylindrarna finnes en kistformig regenerator. Vid
bränslets förbränning i eldstaden upphettas luften
i arbetscylindern, hvarvid kolfven där lyftes
uppåt. Luften tränger sedan ut ur denna cylinder genom
regeneratorn in i kylcylindern, går mellan dennas kolf
och vägg samt afkyles genom kallt vatten, som strömmar
i en kylmantel kring cylindern, och går slutligen
genom regeneratorn tillbaka till arbetscylindern,
där den ånyo uppvärmes. Regeneratorn innehåller ett
stort antal små metallplåtar, som ömsevis uppta och
afge värmet, hvarigenom bränslebesparing erhålles. En
och samma luftmängd afkyles och uppvärmes 100 à 140
gånger i minuten. Denna maskin har på sin tid vunnit
ganska stor spridning och utfördes i 1/3, 1/2, 2/3,
1 och 2 hkr. Andra varmluftmaskiner äro uppfunna af
Lauberau, Roper, Bénier m. fl. — Varmluítmaskinen,
jämförd med 1800-talets små ångmaskiner, arbetade
mellan ganska vida temperaturgränser, hvilket
medförde, att en god verkningsgrad uppnåddes. Däremot
arbetade densamma inom trånga tryckgränser, vanligen
mellan 3 och 1 atm. absolut tryck. I följd häraf
blef maskinen i förhållande till den effekt densamma
utvecklade mycket stor. Sedan förbränningsmotorn
uppfunnits, hvilken arbetar mellan ännu vidare
temperaturgränser och vida större tryckgränser,
hvarigenom en lättskött maskin från helt små till
mycket höga effektbelopp med hög verkningsgrad och
i förhållande till den utvecklade effekten små
dimensioner och liten maskinvikt erhållits, har
varmluftmotorn förlorat all praktisk betydelse. Den
används numera endast på laboratorier, hvarvid som
bränsle nyttjas lysgas, förbränd i en Bunsenbrännare.
G. R. D. (E. H—ck.)

Varmluftsystem, Varmluftvärmeledning. Se Kalorifer
och Uppvärmning.

Varmtrådsinstrument. Se Elektriska mätinstrument, sp. 294—295.

Warmuth, Carl, norsk musikförlagsfirma, grundlades
af Carl Gottfried W., f. 1811 i Thüringen,
d. 1892 i Kristiania, dit han kom 1840 som medlem
af ett musikkapell Harzverein. Han öppnade där
1843 en musikhandel, som 1851 utvidgades äfven
till musikförlag samt efter hand förenades med
instrumenthandel och konsertbyrå. Hans son Carl
W
., f. 1844, d. 1895, uppdref företaget till det
i sitt slag ansenligaste i Norge och blef 1881
hofmusikhandlare. Han komponerade åtskilliga sånger
och pianostycken samt utgaf 1880—92 den välredigerade
månadsskriften "Nordisk musik-tidende". Förlaget
ingår nu i Norsk musikforlag.

Varmvatten, mek. Se Kondensor, sp. 716—717.

Varmvattenanläggning. Se Uppvärmning.

Varmvattenapparat. Se Uppvärmning.

Varmvattenelement. Se Uppvärmning, sp. 1287.

Varmvattensystem, Varmvattenvärmeledning. Se
Uppvärmning, sp. 1289.

Varna, stad i Bulgarien vid en vik af Svarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free