- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
359

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krucifix ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krausen); avledn. av mlty. kras, krusig,
lockig (varav ä. nsv. krus, sv. k rush
å-ri g osv.) = mhty. kras (ty. Årans), meng.
crus; jfr familjen. K r a u s(e), Kruse; med
avljudsformen germ. * kransa" (- kras
2); möjl. besl. med kr u lia sig, kr
ullhår i g. - I överförd bemärkelse: ä.
nsv. krusa, pryda, grant utstyra, nsv.:
vara överdrivet artig o. d., no. i båda
betyd., da. kruse (for en); med samma
betyd.-utveckling som i ty. ziererei, krus,
till zieren, pryda. - Kruserlig, bildat
som el. efter man er lig (till maner);
jfr Tamm Avi. hos. adj. s. 41. -
Krus-mynta, 1572, fsv. krusamynta = da.
krusemynte, från mlty. krusminte = ty.
krauseminze, av kr anse minze, egentl.:
krusig mynta; jfr lat. mentha crispa ds.

krusbär, o. 1640, från mlty. krussbeere,
kruselbeer, väl till kras, krusig; se föreg.

Kruse, Kruuse, familjen., (atm. i vissa
fall) från Ity.; urspr, tillnamn med
betyd, ’(krus)lockig’ (se krusa) o. etymol.
identiskt med de från h ty. införda
familjen. Kraus, Kraus e; jfr det ty.
familjen. Krauskopf, egentl.: krushuvud.
Alltså av samma slag som familjen.
Kleen, Lange, Scheele m. fl.

krusiduller, grannlåter, även: krus,
omsvep, ä. sv. även krusdoller 1753 =
da. krusedulle, från Ity. krusedolle, egentl.:
krusade prydnader på linne o. d.;
senare leden möjl. Ity. dolle, rör m. m.
(urbesl. med dal).

krut = fsv. (jämte krud(tij), no., ä.
da. (da. krudt), från mlty. krut (ellips
för bussenkrut, bösskrut) = höll. kruit,
ä. ty. kraut; egentl, samma ord som
mlty. krut (genit. krudes), ört, krydda,
varav fsv. krut (krud(h)), ä. da. krud
(da. ukrud, ogräs) - fsax. krud, fhty.
krut (ty. kraut; jfr Krautmeyer); se
krydda. Betyd, ’krut’ härrör från
krutets likhet med sönderstötta
kryddor. Germ. *kruda-, möjl. med Froehde,
Persson m. fl. besl. med grek. bnjö,
sväller, jäser, är full av, slår ut (om
blommor), bryon, mossa, embryon,
foster (jfr sv. embryologi), om detta
utgår från ett ie. *</"m- (dock ovisst;
jfr en annan möjlighet hos Boisacq).
Jfr kry. - Med avs. på betyd, ’ört’
erinras om ordstävet: ’Jag känner kru-
tet, sa hin onde om nässlan*. - Ont
krut förgås ej så lätt; på grund av
missuppfattning av mlty. unkrut =
mhty. (ty. unkraut), ogräs. Med avs.
på krut om elaka kvinnor (’ett riktigt
krut’; kanske dial.) jfr ä. ty. ein poes
kraut (’ein böses kraut’), t. ex. H. Sachs.
- Krutgubbe, Wallmark 1832 (om
en skräddare o. stadsmajor), möjl., med
Noreen V. spr. 3: 252, egentl, till krut
i den äldre betyd, ’ört’, alltså likbetyd,
med ty. krautjunker, lantjunkare; dock
brukas i ä. tid ordet med förkärlek om
gamla militärer.

kry, o. 1580 (som övers, av lat.
ala-cer) = no., da.; i da.: modig, stolt, i
dial. även ’rask’; jämte vb. krya på
el. till sig = no. krya seg, da. dial.
kry sig, jfr sv. dial. kryna, bli frisk(are);
vanl. sammanställt med grek. brýō,
sväller m. m. (se krut). En
avljuds-form är no. kraa seg, kraana, krya på
sig. - Ett allmänt kontinentalgerm.
ord för ’kry’ är östfris, krūdig osv.,
varav no. kry dig, avledn. av krûd, ört;
alltså möjl. medelbart besl. med kry.

krycka, fsv. kryk(k)ia, krökt stav,
krycka = no. krykkja, da. krykke, mlty.
krucke, fhty. krucka (ty. krucke), ägs.
crycc (eng. crutch), av germ. *krukjōn,
avljudsform till krake l o. krok. -
Om det härmed sannol. identiska mhty.
krucke i betyd, ’kräkla’ se under kräkla.
- Om sv. dial. krycka i betyd,
’lysningsgåva’ se under predikstol.

krydda, fsv. krydde, kryde n., vanl.
plur., örter, kryddor = no. krydda, da.
krydder (egentl, plur.), från mlty. krude,
till krut (gen. -des), ört, krydda; se krut.
Sv. dial. kryddkvast betyder
’blombukett’; se under bukett.

krympa (ipf. -té, sup. krympt o.
inträns, även krumpit), fsv. krympa, st.
vb., hopdraga (part. krumpin; ej belagt
i ipf.), av äldre *krimpa (jfr skrympa
= mlty. schrimpen) = da. krympe,
formellt - det germ. inträns, vb.
*/crim-pan, kröka sig, krympa = isl., no.
kreppa (ipf. kräpp), mlty. krimpen, fhty.
krimpfan, vartill adj. (part.) krumpen,
fsv. krumpin = isl. kroppinn, o.
inkoa-tivet krumpna = fsv. I nsv, med
både inträns, o. träns, betyd. Den se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free