- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
71

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - N. E. Lundin: Jukkasjärvi folkskolors 50-årsjubileum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr

SVENSK LÄRARETIDNING

71

Jukkasjärvi folkskolors 5o-årsjubileum.

Den 19 januari 1930 fyllde Vittangi
folkskola, den äldsta i Jukkasjärvi
skoldistrikt, 50 år.

Att folkskolan inom en gammal
kyrkoförsamling så sent som i år firar
50-års-jubileum, är ju något egendomligt.
Folkskolan har varit obligatorisk i vårt land
i 88 år, sedan 1842, och 50-års-strecket
borde sålunda ha varit passerat för 38
år sedan.

Men i Jukkasjärvi kom skolan sent i
gång. Kommunen var fattig och isolerad
och låg så bortom all ära och redlighet,
att myndigheterna inte brydde sig om
att kräva, att folkskolestadgan skulle
efterlevas här uppe. Och ändå utgör
distriktet ett område lika stort som Skåne
och Blekinge tillsammans.

Av de kyrkoförsamlingar, som funnos
år 1842, är det, så vitt jag funnit, endast
Karesuando, som startat senare än
Jukkasjärvi, men Karesuando hade tre år
tidigare valt folkskollärare, ehuru den,
som fått tjänsten, inte inställde sig.

Vid en jämförelse med landet i övrigt
har sålunda folkskolan i Jukkasjärvi i
fråga om ålder närmast anledning att
tillbakadraget dölja sin långt ifrån
prisvärda ungdom. Den gör det inte. Och
med hänsyn till vad som hänt här under
det sista kvartsseklet, har den inte heller
anledning härtill och kan helt enkelt inte
göra det, även om den ville. Den stad,
som ligger på ett berg, kan man inte
dölja.

Såsom framgår av bredvidstående
diagram, var folkmängdssiffran, när
folkskolan startade, d. v. s. år 1880, 1,973.
Häri inräknas även lapparna, som, även
om de ej voro de talrikaste, i alla fall
voro de ekonomiskt mest bärkraftiga. De
erlade också under första tiden och ända
fram till 1908 sin skattetribut, ehuru de
inte enligt lag voro skyldiga härtill.

För övrigt hade lapparna då som nu
sitt eget skolväsen, och detta hör till de
äldsta i landet. År 1744 (el. 1742)
inrättades en skola i Jukkasjärvi gamla
kyrkoby för lappar, vilken fortgick till
1818 (el. 1820).

I denna skola fingo i mån av utrymme
även barn till bofasta deltaga.
Undervisningen sköttes av skolprästen, vars
bostadshus tjänstgjorde som skolhem för
barnen. Bostället för skolprästen,
uppfört år 1768, är ännu kvar och ganska
väl bibehållet. Det är skolans äldsta
minnesmärke inom socknen.

Under senare hälften av 1800-talet
eller närmare bestämt på 60-, 70- och
80-talen fanns i Vittangi by ett lapskt
barnhem, upprätthållet av en enskild
förening och sedermera flyttat till
Karesuando. Även en del bofasta barn fick
i mån av utrymme undervisning i detta
barnhem.

Före 1880 (och även senare)
anställdes byskollärare, som gingo från by till
by och anordnade läsövningar med

barn. De stannade ungefär en och en
halv månad på varje ställe.

År 1867 vidtog kyrkostämman i
Vittangi åtgärder för att anskaffa ett
skolhus i Vittangi, den begärde statsanslag,
och sedan staten beviljat 800 kr. till
byggnadshjälp, utropades uppförandet
av skolhuset på kyrkostämman till den
minstbjudande. Husets upptimrmg
inropades för 190 Kr. Emt. inläggning
av »varmtak i skolsalen jemte list och
täljning af två timmerhvarf för 10 Rdr
75 öre» och dito i »köket och
kökskammaren för 10 Rdr 88 öre Rmt»
o. s. v. .

Arbetspriserna voro inte höga, men
det var under de svåra nödåren i slutet

JÖ8Q 1890 1900 JQiJO
Distriktets folkmängd och skolans barnantal.

på 60-talet, som arbetet utfördes, och
sannolikt var behovet av kontant
inkomst anledning till att
byggnadsföretaget beslutades och genomfördes så
raskt.

Skolhuset blev dock på länge inte
använt för undervisning. Däremot
inrymdes tinget där. Jägmästaren hyrde
också skolan till bostad för 120 kr. om året
och .borgen för skada, ett belopp, som
utgjorde en betydelsefull inkomstpost
för skoldistriktet, vars utgifter
uppgingo till endast ett par hundratal kr.
årligen.

Under 1870-talet behandlas frågan om
anställande av en folkskollärare gång
efter annan i kyrkostämman, som
emellertid undandrog sig - av olika anled-

ningar, än på grund av fattigdom, än
till följd av att till buds stående lärare
icke sökt tjänsten i behörig ordning,
och än på grund av att den sökande
icke var behörig.

Den 30 oktober 1878 ålade
domkapitlet i Härnösand församlingen att
anställa en av folkskolinspektören
föreslagen lärarinna, som emellertid icke var
examinerad, och att vidtaga åtgärder
att anställa examinerad lärare.

Kyrkostämmans protokoll den 2 juni
1879 talar för sig självt: »Efter en
vidlyftig diskussion beslöts lön för
blifvande folkskolläraren vid församlingens
fasta folkskola till hvad författningen
stadgar neml. (600) sexhundra kronor
kontant, fri bostad, vedbrand och ett
kofoder. Och skulle ordföranden med
det snaraste gå i författning om att
vederbörligen annonsera platsen till
ansökan ledig.»

I skolrådets protokoll för oktober
samma år är för första gången ett
förslag till inkomst- och utgiftsstat
intaget. Det har följande lydelse:

Uppgjordes enl. Kungl. Maj:ts Nådiga
Förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862, § 36, följande
utgifts- och inkomstförslag för 1880.

Inkomster :

Behållning från 1879 .............. Kr. 600

Statsbidrag till ord. folkskollär..... » 400

Lönetillskott av allmänna medel .. » 200

Landstingets bidrag f. 2 småskoll. . . » 300

Bidrag för medellöshet ............ » 150

Kr. 1,650
Utgifter:

Lön till ord. skollär.............Kr. 600

D :o t. 3 småskoll................. » 400

För undervisningsmateriel ........ » 100

Öfriga behof ...................... » 50

Behållning till 1881 ..........___ » 500

Kr. 1,650

Skolans budget för nedannämnda år
visar följande siffror:

År 1890 .................. Kr. 2,490: -

» 1900 .................. » 4,915: -

» 1910 .................. » 207,104: 07

» 1920––-.............. » 968,323:63

» 1930 .....T............ » 2,115,275: -

Den 7 december 1879 ägde
distriktets första lärarval rum. Stämman var
stormig, och valet överklagades ehuru
utan framgång.

Belysande för stämningen är en
replikväxling strax efter valet mellan
lappmannen Peder Olsen Fjeldal och
pastor Nyman, på vars tillskyndan
skolan ansågs ha kommit till. Det var
på prästgården, där den valde
folkskolläraren Abraham Johansson var
närvarande :

Peder: Vem ä’ den där?

Pastorn: Vår nyligen valde
folkskollärare.

Peder: Där skaffade sig pastorn ett
dåligt eftermäle.

Hr Johansson avgick 1921 efter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:07:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free