- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2
 Titel och innehåll | _Next >>_
User: Password:
Register | Login help

 
Search this site with Google:
 Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments?

57

V. MORA-VÄNERNS JÄRNVÄG

Järnvägens äldsta del eller linjen Persberg—Kristinehamn, med bilinjen Nyhyttan—Finnshyttan, utgjorde från början en egen järnväg, benämnd Östra Värmlands järnväg, vilken till huvudsaklig del trätt i stället för en äldre, rätt omfattande kommunikationsled, sammansatt av kortare järnvägsstycken, sjöleder och kanaler. Koncessionen för Östra Värmlands järnväg meddelades den 9 maj 1873.

För utförande av järnväg mellan Mora och Östra Värmlands järnvägs norra ändpunkt, Persberg, jämte bibana till Malung bildades Mora— Vänerns järnvägsaktiebolag, vilket den 22 april 1887 erhöll koncession på nämnda bandelar.

Anläggningen av järnvägen Malung—Limedsforsen koncessionerades den 2 september 1898 och överläts koncessionen å Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag den 30 november 1899.

Redan innan Mora—Vänerns järnväg färdigställts, hade avtal år 1888 träffats med Östra Värmlands järnväg om att denna järnväg skulle övertagas av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag. Detta övertagande ägde rum den 1 januari 1897. Köpeskillingen utgjorde 4 500 000 kr.

Av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags olika bandelar öppnades för allmän trafik linjen Kristinehamn—Storfors den 3 juni 1873, Storfors— Gammalkroppa den 11 december 1875, återstående delar av Östra Värmlands järnväg den 1 december 1876, linjen Persberg—Oforsen den 1 november 1889, Oforsen—Vansbro den 1 november 1890, Vansbro—Mora den 1 november 1891, Brintbodarne—Malung den 15 september 1892 samt Malung—Limedsforsen den 28 november 1903. Den bokförda kostnaden för ifrågavarande järnvägskomplex med rullande materiel utgjorde år 1915 cirka 12 1/4 miljon kr.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1916 års riksdag att för svenska statens räkning förvärva ovannämnda Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelar.[1] Kostnaderna för järnvägens förvärvande uppgingo
58
till 11 275 000 kr., vilket, fördelat å järnvägens 287 km, motsvarade en kostnad av omkring 39 290 kr. per km bana. För utförande av vissa kompletteringsarbeten å banan anvisade nämnda års riksdag dessutom 630 000 kr. Järnvägens införlivande med statens järnvägar ägde rum den 1 januari 1917.

illustration placeholder
50. Lokstall från Östra Värmlands järnvägs tid vid Persbergs gruvor.

Linjen Kristinehamn—Mora har en längd av 220 km, bilinjen Brintbodarne—Malung—Limedsforsen utgör 59 km, övriga smärre bilinjer tillhopa 8 km. Antalet stationer vid statens övertagande av järnvägen var 30, inberäknat de statens resp. Bergslagernas järnvägar tillhöriga föreningsstationerna Kristinehamn och Herrhult, varjämte 17 st. håll- och lastplatser förekommo.

Maximistigningen å huvudlinjen mellan Kristinehamn och Mora är 1:70 och minimiradien 300 m. I riktning söderut finnas dock ej stigningar större än 1:90. Maximistigningen å bibanan Finnshyttan—Nyhyttan är 1:100, minimiradien 300 m. Å bibanan Brintbodarne—Limedsforsen är minimiradien 350 m och maximistigningen 1:60. Större broar förekomma över Svartälven, ett spann à 20 m, Väster-Dalälven ett spann à 60 m, vid Vansbro över Vanån, två spann à 40 m, samt å bibanan vid Brintbodarne över Vanån, två spann à 35 m.

illustration placeholder
51. Storfors stationshus vid inköpet.

Vid statens övertagande av järnvägen hade rälerna å samtliga linjer en vikt av 24,8 kg per m. Ballastens djup skulle enligl
59
normalsektionen vara 45 cm. Husbyggnaderna å linjen Kristinehamn—Persberg voro i allmänhet gamla och otidsenliga, varemot de å linjen Persberg—Mora voro mera ändamålsenliga. Spårväxlar och korsningar voro till största delen av föråldrad modell, och i synnerhet de, som lågo i huvudlinjen, mycket slitna.

illustration placeholder
52. Storfors stationshus i nuvarande skick.

Förutom de kompletteringsarbeten, vartill 1916 års riksdag, såsom förut nämnts, anvisade medel och vilka huvudsakligen avsågo ett iståndsättande av banan, erfordrades en hel del förstärknings- och kompletteringsarbeten i och för trafikförmågans höjande. För dessa arbeten förelåg vid banans inköp en plan i tvenne alternativ. Det ena avsåg att göra bandelen Kristinehamn—Mora i trafikeringshänseende likvärdig med bandelen Sveg—Brunflo. Det andra, mindre omfattande alternativet, förutsatte bland annat att banans stignings- och kurvförhållanden icke förbättrades förrän i en mera avlägsen framtid. Kostnaderna för de båda alternativen beräknades uppgå till något över 6 respektive 3,5 miljoner kr. Vilket alternativ, som skulle väljas, och tidpunkten för arbetenas igångsättande skulle bestämmas framdeles, när ökad trafik framtvingade åtgärder för trafikförmågans höjande.

Emellertid visade det sig redan åren närmast efter inköpet av järnvägen, att dess högsta trafikförmåga i befintligt skick icke var tillräcklig för den redan då ökade trafikens ombesörjande. Arbetena för höjande av banans trafikförmåga ansågos därför böra igångsättas tidigare än förut beräknats. På grund härav framlades för 1918 års riksdag en av järnvägsstyrelsen utarbetad plan för vissa förstärkningsåtgärders genomförande, och anvisade 1918—1920 års riksdagar erforderliga medel härför, sammanlagt 2 020 000 kr. Härutöver skulle en del arbeten utföras och bestridas av till styrelsens förfogande ställda medel.
60

illustration placeholder
53. Mora stationshus vid inköpet.

Bland de arbeten, som sålunda ansågos nödvändiga att utföra, må nämnas spåröverbyggnadens förstärkande genom ökning av slipersantalet samt inläggning av kraftigare räler, broöverbyggnadernas utbytande eller förstärkande, bangårdarnas utbyggande — genom förlängning till 600 m av mötesspåren, anordnande av ett tredje tågspår å vissa stationer samt utvidgning av last- och uppställningsspår m. m. — lokomotivstationers utvidgning, kol- och vattenstationers komplettering, bostadshus och stationshusbyggnaders uppförande å ett flertal platser ävensom en genomgripande allmän upprustning av husbyggnaderna, som i rätt stor utsträckning fått förfalla. Ifrågavarande kompletteringsarbeten koncentrerades huvudsakligen till huvudlinjen Kristinehamn—Mora, under det att med bilinjerna ansågs tills vidare kunna anstå.

Bland större utförda arbeten märkes fullständig ombyggnad av Storfors och Nykroppa bangårdar, varvid jämväl uppfördes helt nya stationshus och med dessa sammanbyggda godsmagasin. Därjämte nyuppfördes lokomotivstall med fyra platser i Kristinehamn i ersättning för den därstädes befintliga, den enskilda järnvägen tillhöriga lokomotivstationen, som måste rivas i samband med anordnande av en för stadens gatusystem nödvändig vägport under bangården. Vidare utfördes förstärkning av broarna över Väster-Dalälven, Vanån och Svartälven. För erhållande av förbättrat planläge å huvudlinjen hava, där kostnaderna ej blivit allt för höga, kurvor med liten radie omlagts för erhållande av minst 400 m radie. Därjämte har i och för spårets förstärkning inlagts större antal sliprar och utförts dubbelspikning samt utökad klotsning. Å en del sträckor å huvudlinjen hava inlagts kraftigare räler om 34,5 och 39,7 kg vikt per m. I samband härmed och vid de årligen återkommande underhållsarbetena har uppgrusning verkställts, så att ballasten erhållit ett minimidjup av 0,5 m.
61

illustration placeholder
54. Mora stationshus i nuvarande skick.

Efter utförandet av nu nämnda kompletterings- och förstärkningsarbeten har det vid 1918 års riksdag framlagda programmet för åstadkommande av en ökad trafikkapacitet å bandelen i fråga i stort sett blivit genomfört. Genom de utförda arbetena har möjlighet beretts att över banan framföra statens järnvägars moderna godstågslokomotiv med dessas största hastighet, 60 km i timmen, i stället för den förut använda enskilda banans lokomotivtyp från 1860-talet. Härigenom har vunnits bränslebesparing, ökad tåghastighet samt möjlighet att framföra större tågvikter. Med dylik förbättrad tågekonomi hava även åstadkommits bättre relativa kostnadsresultat än som eljest varit möjligt.


[1] Angående orsaken härtill se under »Nya statsbaneanläggningar», band I.

Valid HTML 4.0!All our files are DRM-freeProject Runeberg, Mon Nov 12 23:36:34 2018
http://runeberg.org/