Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Patronen och länsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde bara vad dit bad mig om. Du sade själv
till mig: Käre Spöqvist, utbasuna till höger och
vänster...
– Tig! Du är en brännvinsadvokat! röt
Brackander.
– Du förivrar dig, min vän, genmälde Spöqvist
med len, resignerad ton, du förivrar dig verkligen.
Låtom oss tala lugnt, bror Brackander!
Vilken klok människa kunde väl förmoda, att du
skulle få en korg på det hållet...
– Drag för fan i våld med dina korgar! skrek
patronen. Du har föresatt dig att reta gallfeber
på mig.
– Nå, kära du, ursäkta, om jag med ordet
korg sårade ditt finkänsliga hjärta. Min mening
var bara att säga, att om du fullföljer den plan,
varom vi överenskommit, så kommer du utan svårighet
till målet.
Patronen teg en stund och marscherade några
varv över golvet. Därefter kastade han sig i en
stol, torkade sin panna med en röd sidennäsduk
och sade något lugnare:
– Ja, jag måste det. Mitt anseende och min
hämndkänsla kräva, att jag ej avstår från mitt beslut.
Och därtill kommer, bror Spöqvist, att...
Jag vågar knappt uttala, vad jag menar; du skulle
skratta åt mig... finna mig löjlig...
– Finna dig löjlig! Omöjligt, Brackander!
Dessutom vet jag av egen erfarenhet, att varje
hjärta har sina svagheter. Tala du fritt ut, min
vän!
– Men kan du tiga, Spöqvist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
