Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Avsked från hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gruvligaste sätt? De anklagade mig för tjuveri
och hånade min fosterfar för hans gudsfruktan och
kallade även honom och min köttslige far för
tjuvar... när jag tänker på det, sjuder det i
mig... jag skulle vilja strypa dem, de uslingarne...
Misstänkt för tjuveri! det är ju förskräckligt!
Jag kan aldrig uthärda den skammen... Och så
vilja de häkta och döma mig till spöpålen för att i
tid och evighet vanära mig och låta mina fosterföräldrar
dö i sorg och förtvivlan. Men kan patronen
det? Det är ju han, som förbrutit sig mot mig,
och icke jag mot honom! Får en husbonde strafflöst
skymfa och misshandla sin tjänare och beröva
honom heder och ära? Nej, sådan kan icke rättvisan
i vårt land vara; det vore ju gudlöst att bara
tänka så!
Men nu erinrade sig Sven, att patronen och
flera husbönder av samma skrot och korn verkligen
med lagens tillhjälp störtat oskyldiga tjänare, dem
Sven kände, i samma avgrund, som nu öppnade
sig framför ynglingen själv. Det var således möjligt,
vad Sven i det längsta ville betvivla. Ja, det
var möjligt och även sannolikt, att länsmannen
och hans hantlangare skulle jaga Sven som ett
oskäligt djur, till dess de kunde gripa, inspärra
och föra honom inför domstol, där efter Svens
övertygelse ingen rättvisa för den anklagade tjänaren
var att vänta. Borde han fly? Ja, han fattade
ett ögonblick detta beslut, men då kom han att
tänka på sina fosterföräldrar, vilkas ålderdomsstöd
han var, och mot vilka han hade heliga plikter
att uppfylla. Han tänkte även på Johanna, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
