Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Avsked från hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som var hans eget. Därefter tryckte han mössan
djupt ned i pannan och sade:
- Adjö, mor!
- Varför tar du bössan med dig? frågade
Kerstin och såg på Sven.
- Å, svarade Sven, och vände sig hastigt
om, låtsande undersöka låset på bössan, å, det föll
mig in, att det kunde vara roligt att skjuta en
fågel, om jag får se någon sådan på vägen.
Farväl nu.
Och Sven gick. Hans väg förde honom förbi
den lilla ladugårdsbyggningen, och han steg in
där för att träffa Ingrid. Flickan höll just på att
lägga ett fång hö och halm till kon, då Sven visade
sig i dörren.
- Ingrid lilla, sade han, jag vill bara titta
hit in för att se dig en gång till, innan jag begiver
mig av. Jag har ett ärende att uträtta långt norrut,
och vi få kanske icke träffa varandra på länge.
Adjö med dig!
Ingrid frågade, vad det var för slags ärende,
men väntade ej på svar, innan hon med en blick
på Sven utbrast:
- Vad du ser besynnerlig och blek ut,
käraste Sven! Vad kommer åt dig?
- Det är ingenting, Ingrid... Hör du, då du
träffar Johanna och far, så hälsa dem mycket...
mycket ifrån mig.
Och Sven tryckte flickans hand, vände sig om
och gick bort med hastiga steg. Häpen och förbryllad
stannade Ingrid i ladugårdsdörren och såg
efter den bortgående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
