Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Värvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han sålunda strövade omkring, kom han i grannskapet
av masugnen, vid vilken han så länge
arbetat, och när han hörde slagen av dess maskin
och bruset av skogsströmmen, stannade han för
första gången, och djupt vemod intog honom åter.
Han tyckte sig i detta buller höra en avskedshälsning
och kände innerlig lust att, innan han
vandrade vidare, säga farväl till Pelle Larsson och
de andra kamraterna. Men då han i sådan avsikt
närmade sig skogsbrynet och såg masugnen på
avstånd framför sig, varseblev han en hop folk,
som just kom ut från hyttan, och bland vilka han
igenkände patronen, länsman Spöqvist i full uniform
med sabel vid sidan, länsmansskrivaren,
betjänten Svalgren och några fjärdingsmän. Utan
tvivel voro dessa män ute på spaning efter Sven.
Sedan de nu en stund samtalat med varandra, såg
han dem inslå vägen, som förde till korporalens
torp. Sven ansåg rådligast avstå från det tillämnade
besöket, vände masugnen ryggen och fördjupade
sig åter i skogen. Sedan han med iver och skyndsamhet
fortsatt sin irrfärd i nordlig riktning och
solen redan uppnått middagshöjden, kände han
sig hungrig och trött och kastade sig ned på
marken för att vila. Skogen hade på flera ställen
varit avbruten dels av lands- och häradsvägar,
dels av upprödjade, odlade och bebyggda sträckor,
och dessa hade passerats av Sven med stor brådska,
emedan han ej ville bli sedd av någon människa.
Nu såg han även en väg stryka förbi helt
nära den plats, där han lagt sig ned, men emedan
han redan var långt borta från Trevnadslösas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
