Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Auktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtappad varelse, som patronen kallat honom, fast
hon icke kunde försvara hans beteende mot sin
husbonde. Sven måste blivit mycket retad, ansåg
Kerstin, annars skulle han aldrig burit sig åt på
det sättet, men i alla fall bad hon patronen förlåta
och hysa bättre tankar om honom, ty det förtjänade han.
Korporalen sade ungefär detsamma som
Kerstin, men på ett lugnare, förståndigare och
därtill bestämdare sätt. Patronen kunde till sin
outsägliga förbittring väl förstå, att han, oaktat
allt sitt krångel, icke kommit ett steg närmare
målet. Han gav Spöqvist en blick av hemligt
förstånd, varvid denne steg upp och talade som följer:
- Bror Brackander, jag förstår icke, huru du
med lugnt sinne kan fördraga en dylik otacksamhet
och uppstudsighet. Du har med ett ädelmod utan
like behandlat dessa ovärdiga människor, som
öppet våga håna och trotsa dig; du har erbjudit
dig att skona missgärningsmannen, som bar hand
på sin husbonde och därmed gjorde sig skyldig till
fängelse och spöstraff. Nej, min vän, måttet är
rågat... om du är stenhård mot dödliga förolämpningar,
är jag det icke; jag kan icke uthärda
att höra sådant längre. Du måste taga itu med
hårdhandskarne... måste efterspana och häkta
kanaljen... måste draga honom för rätta, icke
allenast med anledning av övervåldet mot dig,
utan även emedan han efter all sannolikhet begått
den där stölden i storsmedjan.
I samma ögonblick korporal Brant hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
