Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Auktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan ni vara fullkomligt övertygad, att jag ger er
sju för tu.
Patronen såg förvånad på ynglingen, som var
så oerhört djärv att kalla honom för »god man»
och lova honom »sju för tu». En sådan oförskämdhet
hade Brackander aldrig under hela sitt liv
erfarit förrän nu. Det var ett himmelsskriande
majestätsbrott! Häpenhet och förundran lästes
också på alla de kringståendes dumma, gapande ansikten.
Men sedan patronen närmare betraktat Göran
och funnit honom vara en högväxt, kraftig ung
man, med ett ganska allvarligt och bestämt utseende,
ansåg han lämpligast att avstå från direkta
anfallsoperationer. Han intog en så imponerande
ställning som möjligt – det vill säga: han skrevade
ut med benen och förde guldknappen till näsan
– och sade i avmätt, högtidlig ton:
- Vet ni, unge man, med vem ni talar?
- Nå, än sedan?
- Mitt namn är Brackander.
Patronen väntade, att detta namn skulle verka
som ett åskslag på motståndaren. Men Göran
förblev lugn som en filbunke, och Adolf, vars lättrörliga
sinne nu plötsligt slog om på den muntra bogen, inföll:
- Brackander! Ha, ha, sådant konstigt namn!
Det namnet har ni icke fått genom en slump; det
ligger en djupare betydelse häruti. Såväl ert namn
som er person påminner mig om någonting, som
kallas bracka...
Göran kom Adolf med en bedjande blick att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
