Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid en lysande parad berömde de ryska trupperna och på nytt
bad kejsaren oförtöfvadt börja kriget, fick han till svar, att en
skrifvelse liktydig med en krigsförklaring redan afgått. Frågan
syntes sålunda afgjord. Men då ambassadören följande dag
besökte grefve Rumjantsofl* för att erhålla en kopia af
ifrågavarande skrifvelse, hörde han till sin förvåning, att hela saken
tillsvidare biifvit uppskjuten. Slutligen träffade man den
öf-verenskommelse, att Caulaincourt visserligen fick en kopia af
brefvet för att sändas till Paris — hvilket var ett nytt löfte
från Ryssland till Frankrike —, men att för resten brefvet borde
hållas hemligt ända till medlet af februari, då den ryska armén
skulle tåga öfver gränsen *)•
Occupationsarméns högste chef skulle blifva generalen af
infanteriet, grefve Friedrich Wilhelm von Buxhövden, en af
Rysslands erfarnaste generaler. Han var född år 1750 och
hade under Katarinas tid deltagit i turkiska, finska och polska
J) Vandal, Napoleon et Alexandra 1,11, s. 276—277. Dessa uppgifter, som
äro hämtade ur Caulaincourts rapport, utgöra ett viktigt tillägg till de ryske
och svenske historieskrifvames framställning. Frän svensk sida har alltid
päståtts att Ryssland svekfullt, utan föreg&ende krigsförklaring, började kriget
och ända till sista ögonblicket försäkrade att ryktet om dess krigiska alsikter
var falskt Grundlösheten af dessa p&ståenden har Zlobin sökt bevisa i sin
är 1868 publicerade, af H. Hjäme till svenskan öfversatta afhandling *De
diplomatiska förbindelserna mellan Ryssland och Sverge under de första
Aren af Alexander I:s regeringstid.u Zlobin säger att ryska regeringen redan
d. 30 dec. (11 jan.) fordrade ett bestämdt och afgörande svar huruvida
Sverge ämnade biträda Frankrikes och Danmarks förbund emot England,
och tillika ett tydligt tillkännagifvande att, ifall svaret ej vore
tillfredsställande, kejsaren omedelbart skulle begagna sig af alla de hjälpmedel
Försynen gifvit honom i och för hans rikes försvar. (Zlobin, sid. 95 i
den svenska öfversättningen). Helt nyligen har emellertid i svenska
generalstabens arbete Sveriges krig Aren 1808 och 1809, I, 83, pAvisats, att
Rysslands ifrAgavarande ultimatum öfverlämnades At svenska sändebudet först
den 21 februari, eller med andra ord just samma dag kriget tog sin
början. Häraf följer naturligtvis ingalunda, att icke dess öfverlämnande
kunnat vara flere veckor tidigare beslutadt, och af Caulaincourts berättelse se vi
att sA var förhAllandet. MAhända kunna vi häraf äfven sluta, att det var
grefve Rumjantsoff, som genom att uppskjuta breivets afsändande till Sverge
gaf Rysslands uppförande ett sken af svekfullhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
