Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drade att hufvudstyrkan, om den blefve hårdt ansatt, skulle
retirera mot norr ’).
I denna punkt delades Bjömstjemas åsikt af Armfelt,
hvil-ken i slutet af år 1807, då krigets utbrott syntes vara nära
förestående, nedskref sina tankar om Finlands försvar. Och
denna öfverensstärnmelse berodde icke på en tillfällighet, ty
äf-ven i andra delar begagnade sig Armfelt af Bjömstjemas
förslag, i det han lämpade detsamma efter ett vinterfälttågs
fordringar.
I svenska Finland, anmärker Armfelt, finnes ingen
fästning, ty Sveaborg är egentligen blott ett skydd för den flotta
som betäcker kommunikationen mellan Finland och Sverge.
Svartholm är armén till ingen nytta i dess operationer, och
Tavastehus är vid försvaret utan all betydelse. Under sådana
förhållanden och i betraktande af gränsens aflägsenhet vore det
mycket möjligt att, innan krigsförklaringen anländt till
Stockholm, fiendens förtrupper redan kunde vara i Helsingfors och
Tavastehus. Det vore således nödvändigt att förlägga arméns
försvarslinje så långt från gränsen, att de finska trupperna hunne
dit innan fienden tagit platsen i besittning. Lika nödvändigt
vore det, att försvarslinjen erbjöde några säkra punkter, på det
armén icke för mycket behöfde spridas, och därjämte borde man
se till att den landsdel försvarslinjen intog, i någon mån kunde
förse trupperna med proviant. En dylik försvarslinje kunde i
Finland utgöras endast af floder och sjöar. De tillfrysa väl
om vintem, men då detta sker, äro till följd af snömängden
’) Innehållet af denna plan är första gängen refereradt i arbetet
Anteckningar af grefve Magnus Bjömstjema, utgifne eller hans död,
Stockholm 1851, 1, 181 och följ., och nyligen i Svenska Generalstabens värk II,
67—73. Emellertid hade jag 1893 i Historiallinen Arkisto, XIII, 156 och
följ. publicerat den del af ifrågavarande skrifvelse som berör de ekono*
miska förhållandena i Savolaks och Karelen och på samma gång sökt
bevisa att Björnstjema, på sätt i nyssnämda Anteckningar säges, var
författare till förslaget. Jag slöt detta däraf, att bland Gustaf Mauritz Armfelts
papper finnes ett exemplar, hvari åtskilliga ändringar äro gjorda af
Bjömstjer-nas hand. Svenska Generalstaben, som användt det i svenska krigsarkivet
förvarade exemplaret, säger att författaren icke är känd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
