Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommissariatet alla i läneränterierna förefintliga penningar,
oberoende af lör hvilket ändamål de tidigare varit anslagna. Och
då dessa medel knappast komme att förslå, hade Klercker för
afsikt att taga sin tillflykt till anvisningar, hvilka han anhöll
att statskontoret sedermera blefve beordradt att inlösa.
Den beslutsamhet med hvilken Klercker sålunda på eget
bevåg ordnade vårt lands försvar, har trykt en oförvissnelig lager
på hans grånade hjässa. Tillitsfullt kunde han skrifva till sin
herskare: „ Måtte de arrangements som jag vidtagit, vinna Eders
Kongi. Maj:st Nådigaste bifall och Eders Kongi. Maj:st i dem
finna den undersåteliga nit och trohet som lifvar alla mina
företag och gör min ålders börda lätt uti Eders Kongi. Maj:st
tjenst." l)
Det fans likväl en viktig punkt, i hvilken Klerckers
åtgärder och den kungliga instruktionen icke öfverensstämde med
hvarandra. Tjänstförrättande öfverbefälhafvaren sammandrog
största delen af sina trupper i södra Finland, jämförelsevis nära
gränsen, medan konungen bestämt till samlingsplats Tavastehus.
Det var Klerckers afsikt att besätta en linje från Nyby genom
Artsjö tUl Forsby vid Pernå-vikens norra strand samt där dela
sitt folk i tvänne afdelningar, af hvilka den nordligare, som skulle
bevaka Keltis vägen, komme att ställas under generalmajor
Ehmrooths, och den på strandvägen förlagda under
generalmajor Aminoffs befäl.
Karl Gustaf Ehrnrooth hade med utmärkelse kämpat i
Gustaf Hl:s krig, särskildt vid Parkumäki, men var nu redan
något till åren kommen — han var född 1744 — och hade
äfven nyss anhållit om sitt afsked. Detta oaktadt förklarade
han sig villig mottaga det nämda befälet och godkände likaså
Klerckers försvarsplan, ehuru han visserligen på samma gång
anmärkte att den „halp ingenting, ty Finland skulle ändå
engång höra till Ryssland och vore så godt först som sist“ 2).
En dylik uppfattning var ju icke egnad att stärka försvars- *)
*) Klerckers rapport af den 3 februari. Svenska krigsarkivet.
*) Klerckers egenhändiga anteckningar i Kgl. bibi. i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
