Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronstedts beslut att välja Pieksämäki vägen hade, såsom
Klingspor varnande förmodat, haft till följd att äfven Varkaus
utan strid måste lämnas och den där förlagda afdelningen
förenas med hufvudstyrkan, som hunnit fram till Leppävirta.
Tutschkoffs avantgarde förföljde ifrigt och uppnådde
oförmo-dadt den 11 mars Cronstedt vid Leppävirta kyrka. Till antalet
voro savolaksarne öfverlägsna, äfven deras ställning var
fördelaktig och stridslusten hade stigit till sin höjd. „Hela brigaden,
så väl befäl som manskap", sålunda skildrar fältprästen Holm
känslorna under återtåget, »knotade och yttrade högt sitt
missnöje deröfver, att de nödgades lemna sin hembygd, sina
hustrur och barn i fiendens våld, förrän de därtill blifvit tvungne;
de begärde att få slåss och försvara sin fosterbygd." *) Äfven
Cronstedt talar i sin rapport om sin trupps brinnande lust att
komma i handgemäng med fienden. Det är därför mycket
sannolikt att om han vid Leppävirta hade gifvit order till ett
allmänt anfall på de redan till hälften omringade ryssarne,
dessa antingen skulle tvungits att gifva sig eller kastats i den
af endast helt svag is betäkta strömmen. Huru en sådan
händelse invärkat på krigets gång, är naturligtvis svårt att
säga, men helt visst hade åtminstone farten något minskats,
såväl hos de våra som hos ryssarne, såväl i Savolaks som på
kustvägen. Men i likhet med Klingspor läste Cronstedt i den
kungliga instruktionen endast en order, den att rädda trupperna.
Det tyktes hafva undgått honom, liksom Klingspor, att där
jämväl ingick en befallning att försvara sig så länge som möjligt.
Vid kvällens inbrott fortsatte Cronstedt sitt återtåg, och den 15
mars utrymde han också Kuopio, kvarlämnande endast en
vaktpostering under Dunekers kommando vid Jynkkä. Efter
att under flera timmar hafva försvarat sig mot Tutschkoffs hela
påträngande armé, lyckades Duneker öfver Kallavesis is föra
sin lilla hop till Toivala; han visade sålunda redan vid krigets
!) Holm, Anteckningar öfver fälttågen emot Ryssland åren 1808 och
1809, Stockholm 1836, sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
