Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverbefalhafvaren vid denna tid var så spändt, att ryska
regeringen redan i medlet af mars fann nödigt bortkalla
Sprengt-porten från Finland. Buxhövdens närmaste rådgifvare, utom
Hagelström, var synbarligen Anjalamannen Gustaf Vilhelm
La-dau, hvilken i början af kriget blifvit utnämd till chef för
hans civilkansli.
På vägen mellan Tavastehus och Tammerfors uppnådde
Hagelström Adlercreutz’ eftertrupp och lyckades, medan han
inväntade Adlercreutz’ beslut rörande fortsättningen af
marschen, komma i samtal med hans officerare. Skildringen at
detta samtal, hvilken han efter sin återkomst nedskref, innehåller
mycket egendomliga uppgifter. Hagelström påstår att officerarne
med synbar tillfredsställelse åhört hans försäkringar om alla de
fördelar hvilka en kapitulation skulle medföra, samt ådagalagt
stort missnöje med den svenska regeringen. Han berättar till
och med att de sagt sig endast vänta på ett hederligt tillfälle
att gifva sig. Särskildt hade Adlercreutz’ adjutant Stackelberg
lofvat föreslå sin chef att alldeles öppet öfvergå till ryssame,
för hvilket ändamål fortsatta angrepp från dessas sida dock
vore nödvändiga. Det fans ju hopp om att Adlercreutz skulle
samtycka, då han hade sin tamilj och sin egendom i den trakt
af Finland, som redan var besatt af ryssame *).
En egendomlig tillfällighet fogade att just samme löjtnant
Stackelberg två dagar senare blef tillfångatagen af fienden. Det
skedde på trappan till Hatanpää gård, där ryssarne ansatte
Adlercreutz’ eftertrupp. Ensam kämpande mot en hel svärm
af fiender och fortsättande sin hopplösa strid ända tills svärdet
i hans hand bröts af, visade Stackelberg här, om han
värkli-gen fegt begagnade första tillfälle att «hederligt “ kapitulera.
Det vore väl dock altför vågadt att på grund af denna händelse
frånkänna Hagelströms relation all sanning. Omöjligt är
icke, att Stackelberg och hans kamrater obetänksamt och med
en öppenhet som ingalunda var på sin plats gentemot fiendens
’) Ordin, Finlands eröfring, på ryska, Petersburg 1889, II, 97 o. följ.
redogör för Hagelströms sändning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
