- Project Runeberg -  Finska kriget och Finlands krigare 1808-1809 /
189

(1897) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari Translator: Werner Söderhjelm - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lamt besvaras, men däremot skulle man låta larmtrumman och
larmklockan vara i flitig rörelse. Fienden skulle härigenom
bringas på den tron att i fästningen en stor eldsvåda utbrutit,
och om han hade för afsikt att storma, skulle han då säkert
göra det. Sedan borde man låta ryssarne delvis passera öfver
den uppsågade rännan i isen, innan man hälsade dem med
kartescheld. Major Hjäme hade funnit Durietz’ plan god, ehuru
vågad. Följande dag hade amiralen lofvat utföra
projektet, men dervid blef det, »emedan parlamenteringar åter
börjades;" J)

Samma bild framställer sig för oss i kapten Båths
berättelse. Sålunda nämner han att den officer som efter hvarje
kanonad visiterade de särskilda värken, »sorgfälligt sade: att
Gud genom en underlig nåd räddat oss", hvartill Båth med
rätta anmärker: »Hvar och en erkänner Försynens Nåd vid

alla lifvets skickelser, men sådane uttryck, då de medföra
beviset af ett särdeles behof deraf, injaga fruktan hos soldaten
hvilken ej altid kan tro sig förtjena dess fortvarande och som
önskar att äga några verldsliga medel." När skjutningen
upphörde berättade man — som om man med afsikt velat injaga
förskräckelse hos alla — om ryssames vidlyftiga anstalter,
hvilka ingen sett, om deras oförlikneliga uppoffring vid faror
och mödor, som man aldrig pröfvat, om deras 80,000 man
o. s. v. »Med sådant och dylikt prat skrämde man först sig
sjelf, sedan andra, och sluteligen gafs blott några få som
för-gäfves vågade begära ljud i denna förvillade församling.
Otroligt men sant är att menniskor af värklig drift och sundt
begrepp, utan alla ressourcer för öfrigt, utan något, som kunde
förmå den att älska ett föragtat lif, omfamnade alla dessa
grundsatser och voro ifriga apostlar för dess utbredande."

Utan att ingå på enskildheter säger kapten Fock att »det
glada hy me urett som förut rådt alment på fästningen, tycktes
minska sig, ock flere hörde jag säga fölgder, dem jag förut
aldrig hört."

J) Durietz, Underdånig Relation, sid 9—13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djfikrigar/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free