Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Aminoff, hvars känslor redan genom Svartholms
kapitulation bragts i svallning, skrifver senare i sina anteckningar:
„Nu har jag fått den glada tidningen att amiral Cronstedt
med den största tapperhet försvarar Sveaborg och att fienden
där hafvit ett stort nederlag. Alla de värk fienden uppbygger
om natten nedskjuter han om dagen. Du ärans man, fortfar
i ditt värk och visa att du bär det fordna tappra svenskens
mod och ära, kom i håg hvad för en helgedom du har i förvar
inom dina murar, i den grafvård som förvarar minnet af grund
-läggaren till denna fästningen, som i storhet har uppstigit i
ordningen af den andra fästningen i den bebodda världen,
Finlands enda räddning och försvar är anförtrodd i dina händer.
Gör dig lika odödlig som dess stiftares minne är och blir, kom
i håg hvad för en stor ära och förtroende dig är lämnad, första
gången nu sedan grundläggningen af kronan till rikets försvar
belägras af en fiendtlig armé, vore att försynda om den minsta
tanka kunde insmyga sig i någons själ, att detta fastet förr
kan komma i fiendens händer innan Ehrensvärds grafvård är
begrafven under gruset af dess omgifna murar. Skulle någon
vacklande tanka eller något afsteg i själn insnärja sig som rör
din ära och dina heliga plikters uppfyllande, gå då till
Ehrensvärds grafvård, åsyn af den skall åter gifva dig ditt mod att
följa ärans bana, och hans skugga skall åtfölja dig i alla dina
ädla företag och kröna dig en gång med en oförgätlig lagerkrans.
Men bäfva för samma skugga, om du på ett nedrigt sätt
öfverlåter detta fästet, förbannar han dig i odödligheten, och
förbannad blir du af dina landsmän. Jag har mitt hopp på
dig, att då uppfylles det stora förtroende hela landet fattat till
din person. Hvila nu min penna, detta var den första glada
tidning jag fått här.“
Synbarligen icke långt därefter skrifver Aminoff:
*Du store gud, jag fattar nu till pennan med de mest
smärtande känslor. Ack, mitt kära fädernesland, gråt öfver
ditt öde, ditt enda hopp är nu försvunnit, din enda räddning.
Du trodde att en dag åter kalla dig ett fritt folk. Min
forsknings blick ser ingen dager mera till din räddning, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
