Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Döbelns svar.
247
sitt faste så starkt, att dess intagande äfven om vintern tedde
sig ofantligt svårt och i hvarje fall erfordrade en vida talrikare
anfallsstyrka än den ryssame hade till sitt förfogande. Med
iakttagande af hvad annorstädes var regel, skulle på Sveaborgs
vallar icke behöfts mer än 150 eller 200 grofva kanoner.
Enligt Cronstedts egen uppgift hade han emellertid icke mindre
än 734 dylika. Detta var visserligen fördelaktigt i så måtto,
att i stället för en demonterad kanon en annan städse fans
nära till hands, men det var oriktigt att beräkna det för
försvaret i själfva värket behöfliga krutet annorlunda än enligt
det nödvändiga antalet kanoner: man fick icke låta förleda sig
af den stora mängden artilleripjeser att i onödan förbruka
am-munitionsförrådet. Så hade likväl redan från början skett på
Sveaborg1), och däraf hade olyckan sedan steg för steg
för-anledts. I likhet med artilleriet var äfven, enligt v. Döbelns
öfvertygelse, krutförrådet på Sveaborg större än hvad i
allmänhet för belägrade landtfastningar beräknas nödigt, och endast
det lättsinnigaste slöseri kunde göra att kapitulationen redan i
medlet af april på grund af krutbrist blef oundviklig. — Genom
att i dessa punkter kullkasta amiralens påståenden, förtog
Döbeln Cronstedts försvar hela dess betydelse. Och i hufvudsak
skall hans bevisföring säkert för alla tider blifva beståndande.
Döbeln vidrör äfven frågan huruvida Cronstedt, efter att
engång hafva afslutat den olyckliga konventionen, bort bryta
den och fördrifva ryssarne från de till dem afträdda holmarna.
Å ena sidan var han bunden at det åt fienden frivilligt gifna
hedersordet, å andra sidan stod plikten mot fäderneslandet.
Döbeln medger att frågan var svår, men af hela hans
framställning synes åt hvilket håll vågskålen enligt hans åsikt borde
hafva lutat. „Hvad större anledning att bryta Conventionen än
den, att fienden under stilleståndstiden, — under amiralens
egna ögon — anlade batterier på Långörn emot fästningen?"
’) Denna uppfattning torde inom den finska arméns befäl varit allmän.
Sålunda nämner Klingspor i sitt bref till konungen den 27 maj 1808 att &
Sveaborg funnits tillräckligt med ammunition, rden kunde dessutom i det
mästa besparas till storm gafs*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
