Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T. ej följa med mig — Svarade: jag vill nu ej inställa mig
vid armén efter slutad bataille. Efter detta svar blef man
tankfull — fältmarskalken afreste ensam med sina adjutanter."
Efter Klingspors återkomst till Nykarleby skrifver Aminoff:
„Med fältmarskalken hade jag explication, att han lämnade
armén i en stund då bataille skulle ges. Jag vågar säga: min
oatbrutna redlighet i fäderneslandets tjänst och mot hvar man,
vän eller fiende, öfvertygade fältmarskalken att mitt råd varit
om icke bäst, åtminstone nyttigt att följa. Under föregifvande
att han ej kunde vara utan sin General-adjutant, proponerades
mig, om jag ville ha befälet vid armén i Gen. M. Adlercreutz*
ställe, han hos sig behöfde. Vid en så oväntad proposition
blef jag liksom stum, ty det var den första gången man gjort
mine utaf att mig i något befäl employera. Jag svarade att
en karl som känner äran och sine skyldigheter äfven mot sig
själf, aldrig begär eller nekar något befäl, men går dit han blir
befald och ödet honom kallar. Att Gen. Adlercreutz är en
man af skicklighet och förtjänst och som dessutom bäst
känner arméns ställning m. m., just i görningen efter en vunnen
seger att däraf draga fördelar, då jag däremot varit skild från
all annan befattning än det som råd till operationernas förande
i Exellencens Cabinette. — — Jag förestälde fältmarskalken
faran för sig själf vid ett sådant ombyte i närvarande kritiska
ställning; faran för mig att efter en skicklig och segrande
general just i en sådan stund emottaga befälet.–––––Dessutom
hade jag kongi. Majestäts förordnande att såsom Generalmajor
vid armén och högkvarteret vara oskiljaktig från högsta
befäl-hafvarens sida." Aminoff berättar att Klingspor godkänt dessa
synpunkter och tillägger, att han betviflar — och det knappast
utan orsak — det fältmarskalkens förslag var allvarligt menadt.
Vi återvända till krigshändelserna.
Den underrättelse om Jankovitsch’ rörelser, som nått
Adlércreutz just då han tågade mot fienden, hade i hufvudsak
varit riktig. Sedan han lagt märke till att Fieandts nederlag
mot förmodan icke förmått Klingspor att retirera, utan att han
tvärtom framträngde söderut, beordrade Rajefski Jankovitsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
