Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlust af hus och egendom, samt stundom äfven med lifvet gälda
sin ändamålslösa tillgifvenhet för svenska intresset. Jag nämnde
vid min ankomst till arméen derom äfven för Hans Excellence
sedermera Statsrådet Adlercreutz, och erhöll till svar: „Ni har
rätt, men ifrån en liten armée vågar man ej detachera en större
styrka på ett må få." ’)
Sålunda finna vi Adlercrutz’ namn stäldt i samband med
med frågan huruvida någon annan än fältmarskalken var
ansvarig för att armén i veckotal låg ovärksam vid Lappo och
i dess omnäjd. Generaladjutanten framställes i allmänhet såsom
en motståndare till detta sölande. Men redan den dystra
synpunkt, ur hvilken han i Nykarleby bedömde ställningen, är
egnad att väcka vissa tvifvelsmål. Dessutom förefaller det
sannolikt, att om Adlercreutz haft en klar uppfattning om att
förhållandena värkligen fordrade ett djärft framryckande, det varit
Klingspor omöjligt att hindra honom och armén från att följa den
flyende fienden i hälarna. Och ur källorna framgår i själfva
värket att fältmarskalken icke ens försökt något sådant, ehuru
han visserligen uppmanade till försiktighet. Efter slaget vid
Lappo, liksom ock under de närmast föregående dagarna,
öfver-lämnade han beslutanderätten åt Adlercreutz, i det han den 18
juli uttryckligen skrifver: „Jag lemnar Herr Generalen altså
fria händer att efter sig företeende omständigheter agera, endast
jag blir averteradj när något ämnar företagas." Och om han
ock sedermera i ett bref af den 20 juli på sätt och vis åter
förbehåller sig den slutliga bestämmanderätten, så äro dock
hans ord nu — sedan fienden dragit sig undan, — nästan
uppmuntrande. „Om fienden värkeligen lemnat Salmi och
Kuortane, torde Herr Generalen finna att det är af högsta vigt och
importance att ofördröjeligen sätta sig i besittning af Salmi och
dit med en del af troupperna marchera ännu i afton." Så
varmt vi än beundra Adlercreutz hjältenatur, få vi dock icke
vara blinda för det faktum, att äfven han å sin) sida bär
skuld för arméns sysslolöshet, alldenstund han saknade den
!) I Hist. Arkisto IX, 254—257, har E. G. Palmen redogjort för
Idmans skrifvelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
