Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suckar. En nation som förlorat hoppet, den, vill jag säga,
kunde äfven vara mycket att befara, om förtviflans känslor
intar den ädlaste af alla: fäderneslands känslan. Men en lika
svår om icke värre fiende synes hota denna armé — brister
af alla slag, födan i främsta rummet. Arméns nakenhet är
redan bedröflig att åskåda, ej allenast hos aen finska armén,
men äfven hos de hittills från Sverige hit öfverstyrda troupper,
ty i detta land finnes inga tillgångar, från Sverige synes de
utebli, af föda, beklädnad, af hvad namn det vara må, som
hörer till en armés behofver, till utförande af ett krig. — Utan
kläder, skoplagg, inga kappor eller kappotter. — Hösten, den
svåra hösten är nu för handen, och vintern nalkas.
Sjukdomar ha redan inrotat sig — och dagligen stupar hjettar af
befal och manskap! Skall då denna armé af hjeltar som gjort
och gör de största uppoffringar häfdema framter, detta käcka
folks nations öde bli att på det viset bli besegrat?"––––—
„Här blir ej fråga om hvad som torde kunnat ske, från
första början af denna sommar kampajne till Finlands
återtagning, men hvad nu är till görande om ej för landets
frälsning, åtminstone för arméns i sigte förestående undergång.
Härtill synes mig endast tvänne räddningsmedel utom
mellan-kommande händelser genom Guds omedelbara beskydd: En
hederlig fred, som tryggar det urgamla Svitiods själfständighet
ostyckad, eller att K. Majestät, då detta hopp vore förlorat,
innan som vintern tillsluter Communication med Sverge,
hit-sänder flottor att armén till Sverge öfverföra. — Ar
fäderneslandet därmed hulpit, frälsat ur barbarens våld, att den af
förtviflan läte slagta sig till sista man, hvarigenom mig synes
att den sista gnistan af det ännu närande hoppet vore för hela
riket alldeles nära förlorat, men har K. Majestät sin armé i
behåll på svensk botten är det ofta nämda hoppet ännu qvar
för fäderneslandets frälsning."
Sådan var, för att icke tala om biomständigheter, denna
AminofTs skrifvelse till Stedingk, fyra dagar efter segern vid
Alavo. Ett misströstans nödrop midt under segerjublets brus!
Den tanke angående arméns befordrande sjöledes till södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
