Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Kiingspor förnyade detta förslag, stred man redan vid
Nummijärvi. Ryssame framrykte från Kankaanpää, men
öf-verstelöjtnant von Otter, som erhållit en bataljon bjömeborgare
till förstärkning åt sina österbottningar, kastade dem tillbaka.
Samma afton landsteg slutligen generalmajor von Vegesack med
sina trupper på Finlands kust. Han hade icke erhållit
Kling-spors order af den 22 augusti, och viste således icke att föra
sitt folk till Vasa eller Gamlakarleby. Men han följde icke
häller noggrant konungens instruktioner, som bestämde att
landstigningen skulle ske i trakten af Björneborg. Vegesack, hvilken
länge uppehållits af motvind, fann att en landstigning därstädes
skulle blifva altför svår och seglade till Kristinestad. !) Hans
trupper, som bestodo af upplänningar och helsingar, torde i
antal hafva uppgått till något öfver 2,500 man.
Efter sin landstigning marscherade Vegesack genom natten
till Lappfjärd och törenade därstädes posterade två bataljoner
bjömeborgare och Gyllenbögels frikår under sitt kommando.
Följande morgon skredo lyssarne till anfall, men Vegesack,
som var betydligt öfverlägsen i styrka, slog dem och förföljde
dem ända till ömossa.
Striderna på kustvägen voro likväl att betrakta som
bihändelser, och därför hade Kiingspor och Adlercreutz utan
tvifvel gjort rätt, ifall de i tid samlat all sin disponibla styrka
vid Ruona och förminskat trupperna i väster så mycket som
möjligt. 1 sista minuten skredo de ock till denna åtgärd, men
i tro att fiendens antal på detta håll var mycket större än det
i själfva värket var, vågade de icke till Ruona beordra mer
än två bataljoner bjömeborgare under befal af Palmfelt, och
icke ens dessa hunno fram. Genom att altför tidigt draga von
Otters afdelning från Nummijärvi till Ilmajoki, gaf Adlercreutz
nämligen ryssame tillfälle att från detta håll tränga fram till *)
*) Detta Vegesacks tillvägag&ende var öfverensstämmande med
Kling-spors tidigare, den 21 augusti, sända order. Men, helt säkert hade icke heller
denna träffat honom, ty i annat fall hade Vegesack nog, då han senare blef
anklagad för att hafva brutit mot konungens befallning, vädjat till den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
