Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på vägen såväl till Lillkyrö som till Lappo, skulle byggas
förskansningar. 1 denna ställning kunde armén försvara båda
de nämda städerna och afskära från hvarandra de fientliga
trupperna, som stodo spridda på vägarna till Lillkyrö,
Lappo-Härmä och Perho. ])
Fältmarskalken hade ock för afsikt att stanna i Nykarleby.
I sin tacksägelseskrifvelse till von Döbeln på kvällen den 13
sept. anser han att detta numera väl ginge för sig, om blott
Gamlakarleby skyddades. Samtidigt anmärker han:
»Generaladjutanten är qvar vid Oravais" *), och han hade kunnat
till-lägga att han befullmäktigat Adlercreutz att redan där söka
tillbakaslå fienden.
På striden vid Jutas den 13 sept. följde, väsentligt
höjande dess betydelse, redan den 14 sept. blodbadet vid Oravais.
Utan den starka manspillan han här led, hade Adlercreutz
säkert drifvit undan Kosatschkofskis trupper, äfven om dessa
hunnit taga ställning i Nykarleby, men då armén nu besegrad
och nästan upplöst måste vika, hade äfven en mindre fientlig
truppafdelning i dess rygg kunnat medföra dess fullständiga
förintelse. I 2
I slaget vid Oravais utgjordes åtminstone två tredjedelar
af Adlercreutz’ armé af svenskar, och i främsta rummet är det
denna drabbning, som ger svenskarne rätt att räkna 1808 års
finska krig äfven till sin nationella historia. Vi hafva därför
all anledning att nu kasta en blick på nykomlingarne.
Deras chef, von Vegesack, var obestridligt en af sitt
fosterlands skickligaste och mest begåfvade generaler, hvaremot
hans närmaste underbefalhafvare i allmänhet ingalunda kunna
prisas. Det lägre officersbefalet, liksom äfven manskapet, var
i sitt slag utmärkt. Armfelt, under hvars kommando de flesta
af dessa trupper nyss vid norska gränsen stått, skrifver om
dem till Aminoff: »Den troppen känner jag och med den blir
1) K ler ekers ka pappren i Kgl. bibi. i Stockholm.
2) Anteckningar om och af general von Döbeln, II, 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
