Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärnade göra en resa till utlandet och därför öfverlämnade alla
krigshärens operationer till öfverbefälhafvarens eget afgörande.
Då man likväl från början borde hafva operationerna under
vinterfalttåget lör ögonen, gälde det för Buxhövden att spara
sina trupper så mycket som möjligt.
Äfven denna gång funnos bland kejsarens rådgifvare
sådana, som ansågo en anfallsoperation mer eller mindre farlig.
Sålunda säger sig Barclay de Tolly mot densamma hafva
fram-stält „tvänne icke alldeles oväsentliga anmärkningar. För det
första skulle Kamenskis ganska stora afdelning komma att lida
nöd, då den saknade lifsmedel och, utan att man dragit försorg
om att sådana höllos i beredskap från förråderna vid
Tavaste-hus, rykte in i en landsdel, hvilken af vänner och fiender redan
blifvit fullständigt utsugen. För det andra var den faran
öfver-hängande, att, efter det nämda afdelning dragit sig till norra
Finland, konungen med en stark armé skulle lyckas landstiga i
trakten af Åbo och Björneborg samt förskingra de därstädes
kvarblifna svaga skarorna, i hvilket fall sakläget i Finland blefve
ytterst brydsamt."
Naturligt var att dylika betänkligheter efter slagen vid
Ruona och Salmi på intet sätt invärkade på kejsarens beslut.
Och snart därpå följde underrättelsen om segern vid Oravais.
Långsammare än Suchtelen och Paulucci antagit trängdes
visserligen Klingspors armé mot norr, men den 22 sept. intågade
likväl ryssarne i Gamlakarleby, och den önskade försvarslinjen
var därmed ernådd.
Barclay de Tolly hade gjort en antydning om den fara
som uppstode ifall konungen, efter det Kamenski dragit sig långt
upp mot norr, sände ett starkt detachement att landstiga i
trakten af Åbo eller Björneborg. Och i själfva värket var ju en
sådan fara för handen. Visserligen hade Suchtelen och Paulucci
förklarat att den upphört — såvidt det var fråga om trakten
kring Åbo — sedan hela skärgården kommit i ryssarnes händer.
Men just vid samma tid som de uppgjorde sin plan, hade
sven-skame den 30 aug. nära Vartsala besegrat en afdelning af den
ryska flottan och sålunda fått denna sida af skärgården i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
